Reklam för Postkodlotteriet. Busshållplats vid Östra torget i Torshälla 30 augusti. Foto: Rolf Waltersson.

Reklam. Nej Tack!

Kommersiell reklam tränger sig på. Den tränger sig in i våra hjärnor. Vi kan inte ta ett steg i vår offentliga miljö utan att ständigt få reklam kastat rakt i ansiktet.

Det är i TV, radio, tidningar, biografer och sociala medier. Våra brevlådor används för att sprida reklam. Det hjälper inte att sätt upp skylten “Reklam. Nej Tack!”

Den kommersiella reklamen är det smörjmedel systemet behöver för att hålla “hjulen rullande” mot ständigt ökad konsumtion och tillväxt.

Reklam har inte mycket med produktinformation att göra. Studera noga bilreklam på TV, för att ta ett exempel. Det är “upplevelser” man säljer. Bilen, ofta med kanoter eller mountainbike på takräcket, åker genom vildmarken på en slingrande väg. Det är vägen mot det stora äventyret.

Eller den vackra kvinnan som sitter på ett café vid torget i den italienska småstaden. Utanför på det pittoreska kullerstenstorget kommer en ny skinande blank bil glidande förbi. Kvinnan tittar ut mot torget och bilen. Mannen bakom ratten i den skinande blanka bilen, lika stilig han, tittar in mot caféet där kvinnan sitter. Deras blickar möts. Det är kärlek vid första ögonkastet.

3000 – 20 000 reklambudskap – varje dag

2013 gjordes en studie på hur många reklam- och säljbudskap en person blir exponerad för under en arbetsdag. Studien visar att vi exponeras för hela 3000 – 20 000 kommersiella budskap varje dag.

Det är omöjligt att “ta till sig” 20 000 reklambudskap så hjärnan sållar bort det mesta. Runt 3000 budskap bedöms vår hjärna kunna hantera varje dag.

När vi blir så fullproppade med kommersiell reklam dagligen innebär det att annan information som är viktig går oss förbi. (Källa: ExploreCurate.)

All den här reklamen kostar pengar. En förfärlig massa pengar. Exakt hur mycket är svårt att säga, och det beror lite på hur man räknar. Men siffror jag hittar visar att det årligen rör sig om runt 80-100 miljarder kronor. Ja det finns uppgifter om upp mot 120 miljarder kronor och ännu mera.

Oavsett vilken som är den korrekta siffran är det en väldig massa pengar. Och naturligtvis är det vi konsumenter som betalar i slutändan.. Varje gång vi köper hårschampo, mjölk, en ny bil, en trisslott eller något annat, är vi med och betalar denna förföriska och förljugna reklam.

Om vi som räkneexempel utgår från att reklamkostnaden är 100 miljarder varje år, innebär det att varje medborgare i snitt betalar 10 000 kronor per år för denna reklam. För en tvåbarnsfamilj innebär det att man betalar 40 000 kronor om året.

Det tål att fundera över. “Vad fan får jag för pengarna?”, som Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling sa för något år sedan när han klagade på att han betalade så mycket i skatt.

Jag får reklam i brevlådan trots att jag har skylten “Reklam. Nej Tack!”

Sedan den s-märkta papperstidningen Folket gick i graven för fem år sedan, finns det bara den liberala Eskilstuna-Kuriren att välja om man vill ha en lokal tidning för att få en liten inblick i vad som händer och sker på hemmaplan.

Jag, liksom många andra, är nog lite dåliga på att läsa det “finstilta”. Man bara betalar sin tidningsprenumeration. Men när jag senast, med stor tvekan, förlängde prenumerationen på E-K läser jag vad som står om “Bra att veta om din prenumeration”. Så här står det:

“Genom att du betalar för och tar emot tidningen accepterar du tidningens gällande prenumerationsvillkor. Du godkänner såväl tidningen som ibladat material alla utgivningsdagar.

Exempel på ibladat material är redaktionella bilagor, annonsbilagor, reklammaterial, samhällsinformation m.m.”

Genom att prenumerera på Eskilstuna-Kuriren måste jag godkänna ibladat reklammaterial i min brevlåda. Jag avtalar bort min “Reklam. Nej Tack”.

När jag öppnar dagens Eskilstuna-Kuriren trillar det ur ibladad reklam:

“Ditt postnummer kan göra dig och dina grannar till miljonärer!”
Ordet “miljonärer” är skrivet med röda bokstäver.

Det är alltså reklam för Postkodlotteriet.

Om just Postkodlotteriet har jag skrivit tidigare i eFOLKET. Det var 14 februari 2020 under rubriken: “Filantropi som affärsidé? De verkliga vinnarna i Postkodlotteriet

Rolf Waltersson

Liknande artiklar