Nu flaggar regeringen, genom klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), att man vill bygga ut kärnkraften med “minst 10 nya reaktorer”.
Samtidigt planerar man att avskaffa det kommunala veto som finns gällande nyetablering av kärnkraft så att inga kommuner ska kunna sätta sig på tvären. (se lästips från Dagens Samhälle)
Likaså att man tar bort begränsningen att nya reaktorer bara få byggas vid de tre nuvarande kärnkraftverken, Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Detta för att kunna bygga nya reaktorer “där behovet är som störst”.
För min del väcker detta en del frågor och funderingar.
För det första. Det var Linje 2 bestående av S och Fp (nuvarande (L) som blev störst med knapp marginal vid folkomröstningen 1980. På valsedeln för Linje 2 kan man läsa:
“Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd… Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift” (hela texten kan läsas på lästips – Wikipedia)
Linje 1 som bestod av Moderaterna, hade exakt samma skrivning som Linje 2. Enda skillnaden var att Linje 2 på baksidan av valsedeln hade en skrivning om att samhället ska äga all elproduktion av betydelse
Bakom Linje 3, som förespråkade en snabbare avveckling, stod C, KDS (nuvarande KD) och VPK (nuvarande V).
Samtliga linjer ville avveckla kärnkraften. Det fanns inget Ja-alternativ, bara tre Nej-alternativ, varav två var lika, på grund av diverse taktiska manövrer från vissa partier.
Jag vet inte hur lång preskriptionstid det är på resultat vid folkomröstningar. Men det kan vara bra att ha detta som bakgrundsinformation.
Regeringen beslut att nu planera för en kraftig utbyggnad är således i strid mot folkomröstningens resultat.
I dagsläget har vi 6 reaktorer i drift vid de tre kärnkraftverken. En utbyggnad av “minst 10 reaktorer” innebär således en väldigt kraftig utbyggnad.
Att regeringen också vill avskaffa det kommunala vetot mot nya kärnkraftsreaktorer är intressant. Inte minst mot att vi har ett kommunalt veto mot utbyggnad av vindkraft. Ett veto som det inte finns några planer på att avskaffa.
De senaste 2 åren har det kommunala vetot stoppat upp till 78 procent av alla ansökningar att få bygga nya vindkraftverk på land.
Det är mest i södra Sverige, där behovet av mer el är som störst, som kommunerna stoppat denna utbyggnad.
Argumenten är oftast desamma; “Gärna vindkraft, men inte just där vi bor”.
Regeringens linje är alltså att kunna påtvinga kommunerna kärnkraftverk. Var ligger logiken att kommunerna får säga nej till vindkraft, men inte till kärnkraft?
Sedan har vi det här med förvaringen av det högaktiva avfallet ska förvars säkert i “minst 100 000 år”. Hur ska det gå till? Vem kan garantera det? Vem bär ansvaret om det börjar läcka radioaktivitet från bergrummen ut i grundvattnet om hundra år, tusen år, tiotusen år?
Och bränslet, uranet. Nu köper vi uran från andra länder där uranbrytningen orsakar enorma problem med miljöförstöringar och förgiftningar som drabbar människor och natur trots att det finns stora urantillgångar i Sverige. Hur ska man förhålla sig till det?
Främst är det de som vill bygga ut kärnkraften som är svaret skyldiga på den frågan. Och OM man tänker öppna urangruvor i Sverige, ska det finnas kommunalt veto? Eller ska staten kunna köra över de kommuner som säger nej?
Eller ska vi fortsätta importera uran så att människor och miljöer i andra länder får ta stöten för uranbrytningens följder?
Eller bryta det egna uranet? Vi skryter ju med att vi har så stränga och säkra miljökrav vid gruvbrytning.
Till sist. Är det konspiratoriskt att misstänka att regeringen är nöjd med att så många kommuner stoppar utbyggnaden av vindkraften så att det kan användas som argument för utbyggnad av kärnkraften?
Måste lägga till att denna kontroversiella fråga om det kommunala vetot hade även tidigare regeringar att hantera.
De vindkraftverk som stoppade åren 2020–2021 motsvarar den el som produceras vid två mindre kärnreaktorer. Sedan dess har ytterligare ett stort antal vindkraftbyggen stoppats.
En rejäl utbyggnad av vindkraften, inte minst den havsbaserade, skulle kunna ersätta stora mängder av den el som kärnkraften står för.
Det talas också ganska lite om att spara el. Inom många områden pågår ett stort slöseri med el. Den frågan tangerades när det gällde utbetalning av elprisstöd, där stöd betalades för uppvärmning av pooler och annan lyx.
Lästips:
- Slutrapport: Skrota kommunernas veto mot kärnkraft – Dagens Samhälle, 9 augusti 2023
- Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige 1980 – Wikipedia (här kan ni läsa nästan allt. Vad de olika linjerna stod för, valresultat med mera)
- Så många vindkraftverk stoppade kommunerna 2022 – Miljö & Utveckling, 23 mars 2023
- Kommunerna stoppar 78 procent av alla vindkraftverk – SVT Nyheter, 13 mars 2022
- Vindkraft i Småland stoppas av veton – här är kommunerna som sagt nej flest gånger – SVT Nyheter, 5 maj 2022
Rolf Waltersson
