Jag har läst utredningen (KSKF/2016:432) som sänts till samtliga nämnder och bolag för yttrande.
Utifrån vad jag läser i den och från min långa kommunala erfarenhet 1977-2016-01-29 har jag några bestämda invändningar och förslag till ändringar.
Jag arbetade i Torshälla från 1986 i förvaltningsledande ställning, som kommundelssamordnare och från sommaren 1999 till oktober 2007 som förvaltningschef (FC). Under min tid i Torshälla utvecklades verksamheten hela tiden och Torshälla hade en ledande position i flera avseenden. Jag kan peka på kulturarbetet, öppnande av slussar, profilerade turistsatsningar, öppnande av medborgarkontor, utvidgat till samorganisering av kommun; f-kassa-arbetsförmedling för säkring av arbete, hälsa och sysselsättning. Vidare startades lärcentrum, Ebelingmuseum, Kvarnen och miljöcentrum. Dessutom var Torshälla stads förvaltning tidigast med miljöcertifiering, något som jag förde vidare till verksamhetssystem och arbete med styrkort, enligt BSC- Balanced ScoreCard- modell.
Torshällas arbete med kostfrågor (alltid i topp vad gäller kvalitet och ekologiska inköp) folkhälsa, jämställdhet och kris/säkerhet framhölls som kommunmönster.
Torshälla hade vidare kommunens bästa barnomsorg, med första dygnet- runt- öppna barnstugan (nattis), profilerad fritidsverksamhet som ledde till organiserandet av Ung Fritid, numera Bonsai.
Torshälla hade också det överlägset mest utvecklade samarbetet med den civila sektorn, framförallt med föreningar, kyrka, företag osv.
Detta är några exempel som nu föreslås i styrgruppens förslag ersättas med något som kallas Orten i centrum och som bygger på teorin att Torshälla utvecklas och kvalitetssäkras med bevarande av en lokal nämnd och regler för samarbete på vissa områden med fackförvaltningarna.
I utredningen pekas på syftet med lokal nämnd och förvaltning som att detta ska öka invånarnas inflytande, förbättra kontakten mellan förtroendevalda, tjänstemän och invånare samt förbättra kommunens information till invånare.
Och här kommer så poängen. Torshälla användes under många år som pilot och exempel på verksamhetsutveckling under dessa år. Metoder som togs fram prövades senare i andra förvaltningar. Vad gäller BSC kan jag säga att kommunen när detta skrivs ännu inte genom processarbete etc. har kommit dit vi var i Torshälla år 2005.
Men utredningen nämner inte detta arbete utan, föreslår genom sin styrgrupp att förvaltningen läggs ned och det ska finns en lokal nämnd kvar på några områden.
Jag menar, och gör mig nu kanske till ovän med såväl några politiker som jag samarbetat med och dito förvaltningschefer att Torshälla efter min och mina företrädares tid som FC saknat såväl förvaltningsdriv som kontinuitet vad gäller ledande tjänstemän. Detta har gjort att TSF idag inte har några uppdrag kvar i ”att sticka ut”, vara pilot och testbädd. Nu ska allt, vilket är tydligt i såväl i styrgruppens förslag, som i Torshälla Stads Nämnds yttrande, säkras genom stordrift och enhetlighet.
Tror någon att enhetlighet finns i barn- och utbildningsförvaltningen eller exempelvis i vård- och omsorgsförvaltningen?. När jag slutade som utvecklingsdirektör på kommunledningskontoret (KLK) var differensen mellan skola med högst och lägst resultat närmare 100 punkter. Hur har kompetensutveckling motverkat detta? Torshällas skolor ser i utredningens resultattabeller ut att hävda sig mycket väl. Det gäller egentligen på alla områden utifrån socioekonomisk struktur.
Varför då riva ner nuvarande förvaltningsstruktur och ansvar utifrån argument om brister i kompetensutveckling, rättssäkerhet? Torshälla kan utbilda/fortbilda lärare lika bra som Eskilstuna utifrån givna anslag. Vad gäller rättssäkerhet kan jag i mitt arbete som utvecklingsdirektör inte erinra mig att Torshälla stack ut negativt, inte heller vad gäller myndighetsanmälningar typ Lex Maria, Lex Sarah eller ålägganden från skolinspektionen. Som utvecklingsdirektör ledde jag processarbetet i de övergripande processerna med skola, vård och omsorg. Jag har alla fakta.
Tydligen tror styrgruppen, och företrädare från majoritetspartierna att stordrift är effektivare. Det är naturligtvis nys. Torshälla måste kunna arbeta effektivare med ex.vis sociala problem än Eskilstuna. Detta ska avkrävas förvaltningschefen.
Men då måste organisationen riggas på det sättet och kommunledningen, med kommundirektören som centraliseringsförespråkare, inte bara ta dagens resultat, vilket ju är tveksamt, som intäkt för att Torshälla stads förvaltning ska upphöra. En professionell hantering hade varit – om missnöje funnits med resultat – att TSF varnas och ges tid att förbättra.
Går man från utredningen och ser på kommunens beredning av Kompletteringen av årsplanen – KÅPen för 2017 etc. så ser ju förändringen redan ut att ha börjat inräknas. Så var det med öppenheten i remissen och de fyra alternativen!
Jag utmanar avslutningsvis politikerna i dagens nämnd med att säga att poängen under alla år mer har varit en förvaltning med integrerat kreativt arbetssätt än en även historiskt sett, svag lokal nämnd. Minskas ansvaret som föreslås i ”Orten i centrum”, finns det ingen grund för en lokal nämnd heller.
Men första spiken slogs i med nedläggningen av Torshälla Fastigheter AB och KS och KLK har nog under de senare åren fått vatten på sin kvarn för nedläggning av förvaltningen, med allt defensivare hållning från de ledande tjänstemännen i Torshälla, otydlighet i processarbetet och ursäkter för dåliga resultat.
Och fundera över varför inte dessa förslag till grundläggande förändring, efter tidigare folkomröstning, etc sänds ut bredare än till nämnder och bolag. Jag lämnar kriarättandet av utredningen åsido här, utan konstaterar att retoriken fortfarande lever och frodas i dokumentet.
Jag deltar gärna i en debattkväll om förslaget.
Tryggve Lundh, Torshälla
