Det brasilianska presidentvalets andra omgång resulterade i seger för den högerextreme kandidaten Jair Bolsonaro. Han fick 55 procent mot PT:s (Arbetarpartiets) Fernando Haddads 45 procent.
Brasilien har fått en president som ser positivt på åren då militärdiktatur rådde i landet. Som hyllat den officer som under denna diktatur torterade förra presidenten Dilma Rouseff. Som vill införa dödsstraff och är för att de välbeställda ska kunna organisera beväpnade garden för att användas mot fattiga medborgare. Han har uttryckt vilja att dra Brasilien ut ur Parisavtalet om klimatet och han är för de stora jordägarnas och gruvbolagens rätt att ta för sig i de områden i Amazonas som nu är naturreservat och territorier för ursprungsbefolkningen. Redan två dagar efter sin seger meddelar han att miljödepartementet ska slås ihop med jordbruksdepartementet. De stora jordägarna jublar. Han har meddelat att privatiseringar och nyliberal politik står på hans dagordning. Han tror inte på de överväldigande bevisen för en klimatförändring som vetenskapen har presenterat. Han anser att homosexuella ska mötas med våld.
Vilka är det som har gett honom de 55 procenten? För det första är han borgarklassens man. De stora företagen, de stora jordägarna och boskapsägarnas man. En stor del av medelklassen har också energiskt slutit upp bakom honom i sitt hat mot de fattiga och emot PT och hela vänstern. Militären givetvis. Många kyrkor har hjälpt honom med hämningslös propaganda och lögner. Speciellt pingstkyrkan har varit aktiv. Till exempel spreds lögnen att Haddad vill införa sexualundervisning med fokus på HBTQ-frågor på landets daghem riktat till fyraåringar. Eftersom många människor får all sin information från Facebook, Twitter och högerstyrda radiokanaler nås många inte av korrigerande fakta. Medvetna lögner är en metod satt i system av den latinamerikanska högern. Via kyrkorna har också många fattiga dragits in i indoktrineringen.
Men PT har en stor skuld till att högern har lyckats. När partiet kom fram ur den fackliga kampen väckte PT stora förhoppningar. Dess ledare Luiz Inacio da Silva, mer känd som Lula, blev oerhört populär och vann också presidentvalen 2002 0ch 2006. Han ställde inte upp för tredje period och efterträddes av Dilma Rousseff.
PT har genomfört viktiga reformer. Bland annat för att bekämpa hunger och för att garantera skolgång åt alla barn. För första gången regerade ett parti som uppstått ur arbetarnas strävanden. Och med en president med fattig bakgrund och som försörjt sej som svarvare i fordonsindustrin.
Men PT hade aldrig egen majoritet. Man regerade genom allianser med borgerliga krafter. Partiapparaten och mycket välbetalda parlamentsplatser blev grogrunden för en snabb byråkratisering. Korruptionen, som är normaltillståndet bland borgerliga politiker, åt sej också in i PT. Lula själv blev efter sin avgång anklagad för korruption (ett mycket tveksamt åtal och hur som helst småpotatis jämfört med de gigantiska mutaffärer de borgerliga politiker som anklagar honom är inblandade i) och sitter i dag fängslad dömd till tolv års fängelse.
Men många fattiga brasilianare har sett korruptionen i PT och de upplever också att Brasilien trots några viktiga reformer fortfarande är ett extremt klass-samhälle.
PT:s lämnade snabbt i regeringsställning alla socialistiska ambitioner. Man har accepterat det ekonomiska systemet och de nyliberala spelregler som IMF och den kapitalistiska omvärlden dikterar.
Denna högeranpassning plus byråkratisering och korruption har fått socialistiska vänsterkrafter att lämna partiet. Många är idag samlade i partiet PSOL som står för “Partiet för Solidaritet och Frihet”. I senatsvalet fick PSOL mer än 5 miljoner röster och cirka 3 procent, men i själva presidentvalets första omgång enbart en halv procent.
Klasskampen och klassmedvetenhetens låga nivå gjorde det möjligt för Bolsonaro att genom sin lögnaktiga aggressiva kampanj få frustration och missnöje att kanaliseras till hans reaktionära projekt istället för att gå till den socialistiska vänster som har den politik de fattiga och undanskuffade skulle tjäna på. Kyrkorna spelade en stor roll här.
PSOL och andra vänsterkrafter har hårt kritiserat PT, men uppmanade i andra omgången alla att rösta på Haddad för att förhindra Bolsonaros seger. Haddad fick på det sättet i andra omgången mer än 47 miljoner röster jämfört med 31 miljoner i första omgången. Bolsonaro ökade från 49 till 57 miljoner.
PT lämnade klasskampen och anpassade sej för att bli valbar för en tänkt medelklass. Resultatet blev att man övergav arbetarklassen. Man förlorade arbetarröster och den brasilianska medelklassen slöt upp bakom Bolsonaros hatiska politik. Den brasilianska utvecklingen är ett bevis på att det är de fattiga och arbetarklassen som måste stå i fokus och vars intressen man ska föra fram. Genom att visa att man har ett alternativ till klassamhället kan man faktiskt också göra inbrytningar i medelklassen. Men anpassning till medelklassen och det kapitalistiska systemet leder alltid ett arbetarparti mot nederlag. Förr eller senare Vi ser de europeiska socialdemokratiska partierna som sjunker ihop och reduceras.
Vi ser också i Europa hur högerextrema partier tar röster från de traditionella arbetarpartierna. Människor är med rätta frustrerade över de socialdemokratiska partiernas oförmåga att försvara och utveckla välfärden. Men den låga klasskampsnivån och högerns massiva propaganda leder till att många strömmar över till högerextremismen.
Vårt svar måste bli:
Det nuvarande ledarskapet (i Sverige ledningen inom socialdemokraterna, i Brasilien PT) måste ersättas. Men de måste ersättas med något bättre, inte med något sämre. Den borgerliga högerextremismen (i Sverige SD, i Brasilien Bolsonaro) måste slås tillbaka.
Det är ingen tillfällighet att Trumps förre valstrateg Steve Bannon var bland de första som gratulerade Bolsonaro till segern. Bannon har haft möten med Bolsonaros söner och bistått med råd. Han håller just nu på med att i Italien bygga upp ett centrum för Europas högerextrema partier inför EU-valet 2019. Han samarbetar med den italienska regeringen.
Bolsonaros seger är en katastrof för den brasilianska arbetarklassen. För HBTQ-personer är situationen direkt farligt. Ursprungsfolkens rättigheter kommer att attackeras. Sexismen kommer att öka. Ett av nyckelländerna för en hållbar politik mot klimatförsämringen kommer nu att ha en regering som går i rakt motsatt riktning och därmed utgör en fiende till mänskligheten, naturen och vår planet.
Peter Widén
