Vi står nu vid kanten till avgrunden. I det läget påstår en svensk partiledare: “Nu har vi fått ordning på klimatet.” Det är ju precis tvärtom, ingenting har gjorts. Politikerna har stått helt tomhänta och sprider i stället illusionen att det inte krävs några uppoffringar för att möta dagens allvarliga läge. Vi har helt enkelt inte lyckats ersätta en enda droppe fossil energi, vind- och solenergi har enbart bidragit till att öka världens totala energikonsumtion.
Orsaken till dagens kris är ett ekonomiskt system som kräver ökad tillväxt för att det ska fungera, samtidigt som ökad materiell konsumtion är orsaken såväl till energikrisen som klimatkrisen. Det verkar som om inga politiker har förstått vidden av den energi- och klimatkris som Sverige och världen står inför.
Inför nyåret 2021/2022 skrev jag i en ledare i eFOLKET att “Det är bråttom. Det är nu vi måste sluta med energislöseriet. Om tio år är det för sent, då kommer världen inte att klara av den uppgiften. 1930-talets depression var en västanfläkt jämfört med den depression som väntar om inget görs idag.”
Då hade jag ingen aning om att Europas rikaste länder redan inom mindre än ett år skulle vara på väg mot en ekonomisk kris som med stor sannolikhet är den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Trots att detta nu är uppenbart så tycks inte politikerna inse vidden av den ekonomiska kris som nu hotar.
Kapitalismen bygger på en myt, nämligen att det är den fria företagsamheten som har skapat välstånd. Men det är människors arbete samt den energi som människorna lyckades få fram ur naturen som skapar välstånd. Under tusentals år var det människors arbete och deras förmåga att förbränna biomassa samt odla markens grödor som gav samhällen tillräckligt med energi.
Människor kunde överleva och deras härskare kunde bygga palats och monument. Men när dessa samhällen förbrukade allt för mycket energi (= biomassa), det vill säga hade huggit ner alla närliggande skogar, så gick de under.
På 1600-talet när det blev brist på biomassa i England började man använda stenkol för uppvärmning. Den koncentration av energi, som uppkommit då kolet bildades av förmultnande växter under årmiljonerna, kunde frigöras och ge upphov till den industriella revolutionen.
Det var inte kapitalismen som skapade den industriella revolutionen. Det var den industriella revolutionen som skapade kapitalismen. En ny epok i mänsklighetens historia började. Detta utgjorde grunden: mekanisering och framväxten av en industriarbetarklass – och en klass av fabriksägare, det vill säga kapitalistklassens kärna.
Tack vare upptäckten av jordens samlade tillgångar på fossil energi i form av fossilt kol, fossil olja och fossilgas lades grunden för mekaniseringen, det vill säga ett samhälle där maskiner producerar varor. I det feodala samhället var det människors och djurs energi i form av muskelkraft som producerade livsmedel och varor. I det framväxande industrisamhället blev allt fler arbetare maskinskötare, där de tillverkade varor – och även nya maskiner – med sitt arbete och med hjälp av den fossila energi som maskinerna drevs av.
Tillgången på fossil olja, fossilt kol och fossilgas, sågs länge som oändlig. Fram till 1970 upptäcktes betydligt fler nya energitillgångar än den energi som förbrukades. Priset på fossiloljan sjönk i princip ända fram till 1970. Men sedan dess har oljepriset ökat kraftigt. Orsaken är att de största oljefälten nu har utarmats och man måste söka nya källor som ligger djupt och otillgängligt, till exempel långt under havsytan.
Tiden med billig fossil energi är nu förbi. Den kris vi nu upplever – som delvis även har politiska orsaker – är en försmak på vad som händer när det blir brist på energi. Det ökar produktionskostnaderna inom alla områden. Den eviga tillväxtens epok går därför mot sitt slut.
Kapitalismen fungerar bara om den hela tiden kan expandera. Ökar inte produktionen så hamnar kapitalismen i kris. Marknaderna måste hela tiden växa och för att det ska vara möjligt så måste hela tiden nya områden, alltmer råvaror och allt fler natur- och naturprodukter exploateras.
Det ekonomiska systemet som ständigt kräver ökad ekonomisk tillväxt utgör det största hindret för en omställning. Ökad konsumtion innebär ökade utsläpp av koldioxid – lika med varmare klimat. Ökad konsumtion betyder dessutom att vi förbrukar den billiga lagrade energi som behövs för att kunna genomföra den nödvändiga energiomställningen. Det är nu vi måste sluta med energislöseriet. Om tio år är det för sent, då kommer världen inte att klara av den uppgiften. 1930-talets depression var en västanfläkt jämfört med den depression som väntar om inget görs idag.
Den energikris som Europa nu är på väg in i är bara en förvarning om vad vi har att vänta oss under de närmaste decennierna, när världen har slösat bort ännu mer av den fossila energin och inte har lyckats bygga ut alternativa energikällor. Det finns otaliga exempel från historien, när människor överutnyttjat naturen och förbrukat sina energikällor så har deras samhällen och kultur gått under.
Orsaken till dagens kris är ett ekonomiskt system som kräver ökad tillväxt för att det ska fungera, samtidigt som ökad materiell konsumtion är orsaken såväl till energikrisen som klimatkrisen.
Vi står nu vid kanten till avgrunden. I det läget påstår en svensk partiledare: ”Nu har vi fått ordning på klimatet.” Men Ulf Kristersson är inte ensam, årets valrörelse har inte handlat om nödvändiga åtgärder för att hantera klimat och energikrisen.
H Foste Hjälte