“De tjänar miljarder på krigshotet”, skriver Andreas Cervenka i Aftonbladet i en artikel där han redogör för hur vapenindustrierna nu har glansdagar.
Som ett exempel nämner han Saab-aktien som 24 februari 2022 kostade 217 kronor. 24 februari 2022 är samma dag som Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina.
Idag är Saab-aktien uppe i 600 kronor, en ökning med över 200 procent, och gör Saab-aktien till den bästa aktien bland Stockholmsbörsen storbolag.
Saab:s börsvärde har stigit från knapps 30 miljarder till 90 miljarder kronor.
“Svenska Saab:s ägare med familjen Wallenberg i spetsen har blivit 60 miljarder rikare sedan Ryssland invaderade Ukraina”, skriver Andreas Cervenka. (se lästips)
Jag vill inte påstå att det finns folk som vill ha krig. Men faktum är att det i alla fall finns folk som tjänar pengar på krig, till och med väldigt mycket pengar.
Så den sorg man känner över krig, kan lättas upp något när man kollar börskurserna och ser hur mycket rikare man blivit genom sina vapenaktier.
Frågan som i alla fall jag ställer mig, är om de som äger aktier i vapenindustrier och som nu tjänar mycket pengar på detta, har något ansvar verksamheten
Ordet aktie betyder ju andel. Som aktieägare är man således delägare i företaget. Och som (del)ägare måste man väl vara (del)ansvarig för det företaget sysslar med.
En del stora placerare, till exempel pensionsfonder, banker och andra, brukar har etiska regler för sina placeringar. Till exempel att man inte ska ha aktier i vapenindustrier, fossilindustrier, tobaksindustrier, industrier där barnarbete förekommer, och så vidare.
Att man sedan titt som tätt bryter mot sina egna etiska placeringsregler är en annan sak. Det visar bara att de etiska reglerna mest är tomma ord för att de ska se tjusigt ut och att de minsann har moraliska ansvar.
Till exempel har Tredje AP-fonden placerat svenskarnas pensionspengar i bolag som tillverkar kärnvapen. (se lästips)
Man kan ju tycka att även privatpersoner borde ha nån slags moralisk kompass när man köper aktier och därmed “tjänar pengar på pengar”. Till exempel om det känns bra när den enes död blir den andres bröd.
Hela världens militärutgifter 2022 är uppe i en rekordnivå på 30 000 miljarder kronor. Mest satsar USA med sina 9 000 miljarder kronor – avsevärt mer än Sveriges hela bruttonationalprodukt. Det motsvarar 27 procent av världens militärutgifter.
Snart kommer Sipris (Stockholm International Peace Research Institute) rapport över världens militärutgifter 2023. Rapporter över 2022 kom i april förra året, så om några månader kan vi ha facit för 2023.
Som det ser ut i världen nu tyder allt på att militärkostnaderna har rusat i höjden mot nya rekordnivåer.
Trots den massiva krigsretoriken vi nu dränkts i är vi trots allt många som inte tror att världen blir säkrare därför att det nu rustas till vansinne.
Man ska inte heller bara titta på hur mycket pengar som satsas på militär kapprustning. Utvecklingen “går framåt” även när det gäller vapen av olika slag som blir “effektivare” så att man får mycket mera sprängkraft för pengarna.
Inte heller antalet, av till exempel bomber, säger allt. Det finns färre atombomber idag, men deras sprängkraft är mycket större.
Det som ibland kallas “små taktiska” kärnvapen har sprängkraft som är lika stor eller större än sprängkraften i atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Rolf Waltersson
Lästips:
De tjänar miljarder på krigshotet – Aftonbladet. 11 januari 2024.
Tredje AP-fonden investerar miljardbelopp i kärnvapen – Nyheter (Ekot) Sveriges Radio. 18 november 2021.
Världens militärutgifter når nya rekordnivåer när utgifterna i Europa rusar – Sipri. 23 april 2023.
