Naturskyddsföreningen har granskat miljöpolitiken, och så här har svenska EU-parlamentariker röstat:
Naturskyddsföreningen har granskat vilken miljöpolitik de svenska EU-parlamentarikerna faktiskt drivit de senaste fem åren. I den nya rapporten framträder en tydlig bild: skillnaderna mellan parlamentarikerna är stora. Samtidigt som några varit blåslampor och starka miljöröster har andra gått åt motsatt håll och varit bromsklossar för en progressiv miljöpolitik.
Arter dör ut i en allt snabbare takt och de globala utsläppen av växthusgaser ökar. Om vi ska lyckas vända den här utvecklingen krävs höga ambitioner och ett kraftfullt agerande från våra folkvalda politiker, skriver Naturskyddsföreningen:
Och det är ont om tid: de kommande fem åren spelar en avgörande roll för att kunna hejda en global uppvärmning på över 1,5 grader och stoppa den pågående utarmningen av biologisk mångfald. EU-valet är med andra ord ett mycket viktigt val för miljöpolitiken.
Inför EU-valet 2019 har Naturskyddsföreningen tagit fram rapporten “Blåslampor och bromsklossar,- granskning av de svenska EU-parlamentarikernas miljöinsatser 2014 – 2019”. Hela rapporten hittar du här.
Rapporten bygger på två delar: Dels innehåller den en kartläggning av hur de svenska EU-parlamentarikerna har röstat i 32 viktiga miljöomröstningar om frågor som spänner över en bredd av miljöområden. Och dels har Naturskyddsföreningen gått igenom tusentals inlägg, ändringsförslag och betänkanden som de svenska parlamentarikerna lagt fram mellan 2014 och 2019.
Mer om hur granskningen gått till går att läsa här.
Utifrån röstbeteende och miljöengagemang har parlamentarikerna fått ett utmärkt, bra, okej eller ett dåligt miljöbetyg.
Ett utmärkt miljöbetyg får de parlamentariker som lagt en bra miljöröst i minst 75 procent av de granskade omröstningarna och dessutom har uppvisat ett stort engagemang för miljöfrågor i det parlamentariska arbetet på andra sätt. De parlamentariker som har lagt en bra miljöröst i minst 75 procent av de granskade omröstningarna får ett bra miljöbetyg.
Det går också att få ett bra betyg vid ett extra stort engagemang i miljöfrågor, även om andelen bra miljöröst ligger mellan 50 och 74 procent. De som lagt en bra miljöröst i 50 till 74 procent av de granskade omröstningarna får ett okej miljöbetyg, om de inte har visat ett tydligt engagemang för miljöfrågor.
De parlamentariker som lagt mindre än 50 procent bra miljöröster i de granskade omröstningarna får ett dåligt miljöbetyg.
Rapporten visar tydligt att det finns stora skillnader i de svenska EU-parlamentarikernas engagemang och ambitionsnivå. Några parlamentariker sticker ut mer än andra då vissa har varit starka miljöröster och fått ett utmärkt miljöbetyg, medan andra har varit bromsklossar och därmed fått ett dåligt miljöbetyg.
Mer om vad vi klassar som en bra miljöröst kan du läsa här.
Bäst i klassen, det vill säga de parlamentariker som fått utmärkt miljöbetyg, är: Linnea Engström (MP), Jakop Dalunde (MP), Malin Björk (V) och Jytte Guteland (S).
Sämst i klassen, det vill säga de parlamentariker som fått dåligt miljöbetyg, är:
Gunnar Hökmark (M), Anna Maria Corazza Bildt (M), Christofer Fjellner (M), Lars Adaktusson (KD), Peter Lundgren (SD), och Kristina Winberg (SD).
