Kraftig ökning av de globala militärutgifterna
Även Sverige gör miljardsatsningar på försvaret
Även V backar upp den svenska upprustningen
Artikeln har tidigare varit publicerad som ledare nättidningen Internationalen.
I sitt avskedstal i januari 1961 varnade USA:s dåvarande president Eisenhower för det militärindustriella komplexet; att ett kluster av den militära apparaten, vapenindustrin och därtill på olika sätt länkade politiker höll på att utvecklas till en stat i staten med ett allt växande inflytande över den politiska agendan. I sammanhanget myntades även uttrycket maktens järntriangel.
Fenomenet var inte heller något specifikt unikt för Eisenhowers tid eller ens det kalla krigets era. De senaste årens häftigt ökade globala militärutgifter understryker att militära komplex av det slaget fortfarande är ytterst relevanta i en mängd länder. Den 22 april redovisade SIPRI de sammantagna siffrorna för de militära utgifterna under 2023.
Globalt sett handlar det om en ökning med 6,8 procent och slutsumman landade på svindlande 2 443 miljarder dollar. Upprustningen är tydlig över hela världen och 2023 var nionde året i rad som utgifterna ökade: ”Den aldrig tidigare skådade ökningen av militärutgifter är en direkt reaktion på den försämrade situationen avseende internationell fred och säkerhet”, säger Nan Tian, forskare vid SIPRI:s program för militärutgifter och vapenproduktion.
Ytterst är det hela en tydlig illustration över vilken galen militaristisk och kapitalistisk värld vi lever i.
Sverige avviker inte heller från detta upprustningens mönster, tvärtom uppvisar vårt land en än mycket värre tendens än genomsnittet. Enbart under åren 2020 – 2023 fördubblades nästan de militära utgifterna – från 60 miljarder till 119 miljarder kronor, varvid NATO:s riktmärke på två procent av ett lands BNP uppnåddes. Det verkar heller inte som att denna kurvas zenit ännu på långa vägar uppnåtts.
Den 26 april överlämnade Försvarsberedningen sin rapport ”Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad”. Här förordas ytterligare ökningar av de militära utgifterna med 52,8 miljarder fram till 2030. Vi kommer i så fall att landa på över 170 miljarder kronor och raskt närma oss tre procent av BNP. Denna rapport är inte heller någon önskelista från militären, som sedermera hyvlas ner av politikerna, utan ett beslut som alla åtta riksdagspartier ställt sig bakom.
Vänsterpartiet ställde sig helt och fullt bakom den gigantiska upprustningen 2020 – 2023. Sorgligt, och bedrövligt nog, är således partiet fortfarande överens med den rådande inriktningen: ”Vänsterpartiet står bakom budskapet och innehållet i Försvarsberedningens slutrapport”, enligt Hanna Gunnarsson, V:s försvarspolitiska talesperson.
V har i och för sig i en tilläggskommentar uttryckt att “man får inte ta pengar från vård, skola och omsorg”, men det blir i sammanhanget, genom att man skrivet under på helheten, inte mer än en tandlös passus i marginalen.
Självklart skapar faktumet att partiledningen så uppenbart böjer sig för militarismens mörka krafter mycket förbittring i V:s djupa medlemsled. Vi får inte heller glömma att det finns ett annat Vänsterpartiet. Flera medlemmar är involverade i Svenska Freds ack så viktiga kampanj för en folkomröstning om DCA-avtalet, syftande till amerikanska militära baser på svensk mark.
Till Vänsterpartiets kongress i Jönköping, 8-12 maj finns det också flera motioner som kräver en annan försvarspolitiskt inriktning. I den tid vi lever borde det också vara självklart att främst lägga resurser på klimatomställningen och därmed tackla den globala uppvärmningen samt att laga och utveckla välfärden, inte att kasta 170 miljarder rakt i militarismens gap.
