Claudia Sheinbaum, Mexikos president:
Varför vill imperialismen se oss splittrade?
Därför att den vet att tillsammans är vi oövervinneliga. Förenta staterna, en makt som klär ut sig till en demokrati samtidigt som den exporterar statskupper, har grävt ner sina klor i vårt land med en tydlig strategi: splittra för att plundra.
I Chile finansierade USA kuppen mot Allende för att införa Pinochet och stjäla kopparn.
I Nicaragua beväpnade man Contras för att dränka den sandinistiska revolutionen i blod.
I Venezuela utlöste det ett ekonomiskt krig och kriminella sanktioner för att stjäla oljan och krossa ett folk som vågade se framtiden an med suveränitet.
I Brasilien använde man sig av “lawfare” för att fängsla Lula och stoppa de fattigas uppgång.
I Bolivia stödde man en kupp mot Evo Morales för att överlämna litium till de transnationella företagen.
På Kuba har man upprätthållit en folkmordsblockad i sex decennier och straffat ett folk som valde att bli herrar över sitt eget öde.
Från Rio Bravos brinnande marker till Eldslandets rasande vatten är vi ett folk, en själ som vävs med motståndets, värdighetens och de delade drömmarnas trådar.
Patria Grande [Det enade Latinamerika] är inte en utopi: det är vår historias hjärtslag, det levande minnet av dem som kämpade för att se oss fria, från Túpac Amaru till Bolívar, från Martí till Che Guevara.
Det är ett territorium utan gränser där quechua, spanska, portugisiska, guarani och alla de infödda rösterna smälter samman till en kör som sjunger: Enhet!
Varje öppet sår i ett land är en attack mot alla. Imperialismen fruktar inte isolerade regeringar, den fruktar enade folk. De har påtvingat oss fördrag som privatiserar vatten, hälsa och utbildning; de har militariserat våra territorier för att kontrollera resurser; de har manipulerat medierna för att så rädsla och individualism.
Men deras mest dödliga vapen är att få oss att tro att vi är fiender, att den enes fattigdom är den andres fel, och inte det system som håller på att tömma oss på pengar.
Patria Grande är svaret. Det är solidariteten mellan den argentinske arbetaren och den colombianske bonden, mellan den mexikanske läraren och den venezuelanske ingenjören, mellan de unga människor som går ut på gatorna i Peru, Ecuador eller Honduras och kräver rättvisa. Det är att förstå att Haitis självständighet, som uppnåddes med blod 1804, är lika mycket vår som segern i Ayacucho. Det är att veta att när Paraguay massakrerades i trippelalliansens krig var det inte bara paraguayaner som förlorade: vi förlorade alla. Förenade är vi inte offer: vi är titaner. Zamba de Vargas, slaget om Carabobo, Dolores rop, Mapuche-motståndet, Mödrarna på Plaza de Mayo, zapatisterna som höjer sina röster i Chiapas …
Varje kamp är en länk i samma kedja som i dag uppmanar oss att bryta kedjorna. Suveränitet är inget som ska förhandlas fram, det ska försvaras. Och för att försvara den behöver vi en politisk, ekonomisk och kulturell union som gör det möjligt för oss att handla utan att vara beroende av dollarn, att producera mat utan agro-toxiner, att utbilda med befriande pedagogik och att skydda vårt Amazonas som världens lungor.
* Systrar och bröder, låt oss inte göra något misstag: fienden är densamma.
* Medan Wall Street spekulerar går våra folk hungriga. Medan Hollywood säljer oss falska idoler begraver de våra identiteter.
Men vi har något som de aldrig kommer att ha: vissheten om att historien skrivs av folket.
I dag, när nyliberalismen återanvänder sitt ansikte med falska löften, när USA:s fjärde flotta vakar över Karibien och militärbaserna blir fler och fler i Colombia och Brasilien, är det dags att ropa med en enda röst: Nog med inblandning!
Nog med inblandning! Nog med plundring!
Låt UNASUR återuppstå, låt ALBA växa, låt CELAC vara vår sköld. Låt oss organisera folkförsamlingar, våra egna kommunikationsnätverk, regionala valutor, arméer av lärare och konstnärer för att väcka samveten. För verkligt oberoende vinns med utbildning, organisation, kärlek till vår nästa.
Vi är den generation som kan förverkliga drömmen om San Martín och Manuelita Sáenz.
Låt oss inte vänta på att bli räddade: låt oss vara skyttegraven, dikten, fröet. Låt varje kvarter, varje fabrik, varje klassrum bli ett fritt territorium för Patria Grande.
Länge leve ett enat Latinamerika! För seger alltid! Hasta la Victoria Siempre!
För i vår enighet finns styrka och i vår kamp finns frihet.
Claudia Sheinbaum
Radio Primero de Mayo 250210
HERMANOS, NO NOS EQUIVOQUEMOS: EL ANEMIGO ES EL MISMO
Översättning: Zoltan Tiroler.
