Praktmaratorn. Foto: Rolf Waltersson.

Med taggarna utåt – Praktmartorn

Som omväxling mot allt elände som händer som man bara blir förbannad över, roade jag mig idag med att plocka fram kameran och makroobjektivet för att gå in i “närkamp” med en vacker, men ack så taggig, blomma jag har i min trädgård.

Den är inte bara taggig. Det är styva och hårda taggar som sticks rejält.

Det är några plantor martorn. Jag tror de till och med heter praktmartorn. På en del sidor där man säljer växter och frön heter den rysk praktmartorn.

Men det ska man väl egentligen inte säga i dessa tider när allt som har med Ryssland att göra ska bojkottas. Så jag nöjer mig med att kalla den praktmartorn.

De två första bilderna tog jag för några dagar sedan med “vanligt” objektiv som man inte kommer så nära med. Det är bilder som visar hur växten ser ut när vi betraktar den med våra ögon.

Sett genom makroobjektivet kommer man mycket närmare. Eller snarare – man får större förstoringsgrad. På ett riktigt makroobjektiv får man skala 1:1. På köpet får man också väldigt kort skärpedjup, vilket gör att bakgrunden “suddas ut” så att blomman, eller en detalj av blomman, hamnar i fokus.

I stället för att stå på knäna och fota i obekväm ställning gjorde jag det bekvämt för mig. Jag knipsade av en blomma och satte i en vas på ett bord i trädgården. Sedan kunde jag sitta bekvämt på en stol och fota. Med armbågarna mot bordet blev det så stadigt att jag inte behövde något kamerastativ.

Jag kunde välja om jag ville ha sol eller skugga på blomman. Likaså om gräsmattan som bakgrund skulle vara solbelyst och ljus eller i skugga och mörk..

När jag börjar fota lägger jag märke till att blommorna sitter som spiraler, både med- och motsols. Jag har noterat och skrivit om det tidigare i eFOLKET. Det var när jag fotade närbilder på solrosor som jag såg att solrosfröna satt packade i spiralform, både med- och motsols.

Det handlar om “fibonaccital”, som är något av naturens underliga underverk.

Lästips:

Rolf Waltersson

Liknande artiklar