Solrosfrön bildar spiralform både medsols och motsols. Foto: Rolf Waltersson.

Solrosen – ett av naturens matematiska underverk

Jag har tidigare noterat att solrosens tätt packade frön sitter i nån slags spiralform. Nyfiken som jag är har jag nu läst på om solrosen.

Solrosen kommer ursprungligen södra och sydöstra USA. Nu odlas den över hela världen. Dels som prydnadsväxt, men kanske främst för framställning av solrosolja. Restprodukten efter oljeframställning används som djurfoder.

Solros är också bra att odla om man vill göra livet lättare för bin och andra pollinerande insekter.

Största producent av solrosor är Ukraina.

Därefter kommer Ryssland, Argentina, Kina, Rumänien, Bulgarien och Tanzania som stora solrosodlande länder.

Själv brukar jag göra av med cirka tre 20-kilossäckar solrosfrön varje vinter som mat till fåglarna. De säckar man köper här kommer oftast från Rumänien eller Bulgarien.

Tätt packade solrosfrön. Foto: Rolf Waltersson.

Tittar man nära och noga på hur fröna sitter i en solros, ser man att det är nån slags spiralform som ser märklig ut.

Solrosens frön är vanligen ordnade i 21 spiraler medsols och 34 spiraler motsols om man utgår från centrum.

Men det förekommer även 34 spiraler medsols och 55 motsols.

Och 55 spiraler medsols och 89 spiraler motsols.

Eller 89 spiraler medsols och 144 motsols.

Dessa talserier förekommer inte bara bland solrosor, utan även bland kottar, snäckskal och annat i naturen.

De kallas Fibonaccialen, efter italienaren Leonardi Fibonacci som levde på 1200-talet.

Man utgår från 1 sedan blir nästa fibonaccital summan av de två föregånde talen. Fibonaccitalen blir således:

1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, och så vidare i all oändlighet.

När det gäller spiralerna för solrosens frön är det alltså Fobonaccitalen 21-34, 34-55, 55-89 som är vanligast.

Varför den spiralformen förekommer bland solrosor kan man spekulera i. Förmodligen för att det ger plats åt mesta antal frön inom ett givet och begränsat utrymme – hur nu solrosen har listat ut det?

Den här talserien som Fibonacci kom på används på många olika sätt.

Till exempel för att beräkna “gyllene snittet” som anses som en “magisk” punkt inom konsten – till exempel bildkonsten. För att beräkna “gyllene snittet” utgår man ofta från spiralformen i snäckskal.

Spiralformen i snäckskal skapar “gyllene snittet”. Foto: Rolf Waltersson.

Fibonaccis talserier används även inom arkitekturen när man strävar efter att hitta en “naturlig harmoni”.

Det är Leonardi Fibonacci som fått ta åt sig äran av denna talserie. Men det sägs att den förste som gjorde denna upptäckt var den indiske matematikerna Pingala under 200-talet f.Kr. En annan uppgift säger att han var verksam under 500-talet f.Kr.

Fibonacci på T-tröja.

PS. Det finns en likhet mellan solrosor och människor. Solrosor vänder sig mot solen när de blommar. Ungefär som vi vänder oss mot vårsolen efter en lång mörk höst och en vinter då solen nästan inte orkar över horisonten.

Rolf Waltersson.

Blomfluga i solros.Foto: Rolf Waltersson.

Liknande artiklar