I en monolog med Martin Ljung, jag tror det var “Rock-Fnykis”, säger Martin Ljung att det är tillåtet att stjäla fyra takter från någon annans låt när man skriver egen musik.
Rock-Fnykis skrevs av Povel Ramel.
Idag, 20 december, hörde jag “Kulturnytt” i P1. Det var något slags kåseri i slutet på sändningen, jag kommer inte ihåg vem som pratade. Men det var lite roligt – och mycket träffande:
“Förr trodde folk på Tomten. Nu tror folk på Marknaden. Men låter Marknaden sig nöja sig med ett fat gröt?”.
Visst är det så. Förr i tiden ställde man ut ett fat gröt för att blidka Tomten. Då blev Tomten nöjd och glad och kom in i stugan med säcken och delade ut julklappar till barnen. Förutsatt att barnen varit snälla och lydiga och ätit upp sin gröt.
Idag då det är Mammon som styr förklädd i Marknadens dyra märkeskläder är frågan om det räcker med ett fat kall gröt för att blidka Marknadens krafter. Det krävs nog mer för att Marknaden ska bli nöjd.
Eller vad säger du Barbara Bergström, som blivit miljardär genom IES (Internationella Engelska skolan). Skulle du verkligen nöja dig med ett fat kall gröt?
Det här är Martin Ljungs framförande av stulna verk:
Se Svarte Rudolf han dansarem
med sin runda arm om sin hals.
Isabella, kom lyssna till tärnor och mås,
som sjunger om kärlek och solsken och sång.
Ut på havet vida, ska vi glida i en grönmålad båt.
Farväl! Farväl!
Den lilla anden till himlen fooor
till kraftverket i Hagbröfors!
Olé!
Rolf Waltersson
