eFOLKET:s utsände i Malmö, Zoltan Tiroler:
Samlingen till den stora demonstrationen, i protest mot Israels deltagande i Eurovision, var utlyst till kl.15 på Stortorget i Malmö. Senare på kvällen skulle försvararen av Israels folkmord, Eden Golan, vara med i spektaklet. Vid 16-tiden var Stortorget fullt. Då hade de första talen hållits av representanter för Kommunistiska Partiets ungdomsförbund (RKU), Vänsterpartiets ungdomsförbund Ung Vänster med flera.
Demonstrationståget formerade sig och marscherade iväg. Som enskild demonstrant är det omöjligt att säga hur många vi var. Men vi var många. Väldigt många. Själv såg jag varken början eller slutet på tåget där jag gick. Medias uppgifter stretar också hej vilt: från 6 000 enligt en magsur kommentar på SvT och 30 000 enligt Aftonbladet. “Minst 10 000” säger SR, medan polisen uppger ytterligare några tusen.
Under två timmar (!) demonstrerade vi på Malmös gator medan vi oupphörligt skanderade de i förväg bestämda talkörerna. De mest populära var “Bojkotta Israel”, “Free, free Palestine”, “From the river to the sea, Palestine will be free” och “Malmö säger nej till folkmord”. En icke godkänd paroll smög sig oemotståndligt in bland de andra, åtminstone i den del där jag gick, “Fuck, fuck Israel”.
Den enorma demonstrationen var lugn och värdig. Några mindre provokationer från ett fåtal rasister och sionister avvärjdes snabbt av demonstrationsvakter och polis. Ja, stan kryllade av poliser. Från en helikopter som hovrande parkerat över Stortorget, till rader av poliser längs marschvägen.
Och på bakgatorna hade de, i väntan på våldsamheter, laddat upp med polisbussar. I kanalerna fanns polis på vattenskotrar (!) och i kustbevakningsbåtar.
Poliserna fick en lugn dag. Totalt nio ingripanden enligt nyheterna. Förmodligen inte fler än en vanlig dag, gissar jag. Ett av dessa ingripanden gällde journalisten Kajsa Ekis Ekman som sa sanningen till en liten proisraelisk demonstration, “folkmord”. För det fördes hon bort av polis. Likaså fanns det gott om journalister. En del hade nog hoppats på mer “action” där de gick i sina skottsäkra västar.
Det var palestinska flaggor överallt, också från balkonger och fönster längs marschvägen. I flera butikers skyltfönster kunde man se skyltar med stöd för Palestina.
Det var en mycket positiv stämning även om många var trötta när vi nådde Möllan. Där blev det en folkfest med mattält, Palestina-prylar och ett högkvalitativt kulturprogram.
Jeannette Escanilla från Ship to Gaza inledde samlingen där massor av folk stod eller satt framför scenen. Kommunistiska Partiets ordförande Povel Johansson höll ett bejublat tal som följdes av ett annat, mycket bra sådant. Det var Feministiskt Initiativs representant som talade som en övertygad socialist. (Ursäkta att jag inte minns namnet). Jag tvivlar på att hon följde partilinjen, men det var bra, som följdes av fler.
Musikinslagen avlöste varandra. Nynningen, förstärkta med Stefan Sundström, hade passande nog med “Doing the omoralisk schlagerfestival” från 1975, i en version anpassad för dagen. Många av oss gamla kunde texten och sjöng med.
När Kofia spelade sin “Leve Palestina och krossa sionismen” ville jublet aldrig ta slut, och de fick dra låten en gång till. Publiken blev till en mäktig kör när den sjöng med i den medryckande sång som blivit en stor hit i hela världen. Mikael Wiehe hade skrivit en ny låt för dagen som fördömde Israels folkmord. “En sång till modet” var också med, deltagarna till ära.
Programmet var långt ifrån slut när eFOLKET:s skribent påbörjade sin långa resa hem i natten. På radion får jag ett skolexempel på den förvrängda nyhetsrapportering vi dagligen matas med. Reportern säger: “Det hölls stora demonstrationer både för och mot Israel.” Att de som demonstrerade för sionisterna var minst hundra gånger färre än de som demonstrerade mot framgår inte i den förrädiska kommentaren.
Men vi som var där vet hur det gick till; här fanns människor från Mellanöstern, fördrivna av den koloniala statsbildningen. Här fanns människor från våra grannländer, här fanns “Latinos för Palestina” och tusentals medborgare som upprörs av folkmordet och Eurovisions skandalösa vittvättning av det.
Här fanns bekanta ansikten från solidaritetsrörelsen: Greta Thunberg, Dror Feiler, Henry Ascher, Mattias Gardell och många andra.
En stor eloge till arrangörerna som genomförde denna jättedemonstration på ett exemplariskt sätt. Stärkta fortsätter vi vårt arbete mot sionism, imperialism och för rättvisa åt Palestina.
Oavsett om EBU ännu en gång belönar Israel så är det vi som segrat moraliskt.
Zoltan Tiroler
