I den mänskliga historien uppdykande idéströmningar har ofta förknippats med enskilda personer, som ibland setts som den eller den idéströmningens upphov. Som Aristoteles, Thomas av Aquino, Martin Luther, Adam Smith, Karl Marx, Sigmund Freud, John Maynard Keynes … För att nämna bara några. Exemplen kan mångfaldigas.
Dock har också påpekats att dessa framträdande personligheter kan ses såsom representerande historiskt frambrytande idéer, och så att säga råkat bli talespersoner för idéströmningar som “legat i tiden”.
Dessutom har många hävdat att idéströmningarna i sin tur reflekterat breda och djupgående strukturella – sociala, ekonomiska och politiska – historiskt uppkomna tillstånd och utvecklingstendenser.
I artikeln nedan har Linus Larsson, lärare på Åsa Folkhögskola, valt att knyta tre idériktningar, som han menar varit av avgörande betydelse för skeendet i världen under 1900-talet, till tre namngivna personer. Han menar även att dessa idériktningar under 2000-talet fortfarande har betydelse för viktiga skeenden i världen. Vilket också kan ses som att världens nuvarande sociala, ekonomiska och politiska tillstånd ännu är sådant att dessa idériktningar har relevans för fortfarande samhälleligt mäktiga krafters strävanden.
*******
Tre män har förändrat världen och påverkar ditt liv mer än du någonsin kan tro; mer än dina föräldrar, mer än dina barn och betydligt mer än Ulf Kristersson, Ebba Busch eller “sossarna”.
De flesta har inte hört talas om dessa män: George Kennan, Edward Bernays och Milton Friedman, men de har skapat den värld du och jag lever i och påverkar nästan varje beslut vi tar. Men detta drastiska påstående kräver kanske lite förklaring.
George Kennan (1904-2005) är mannen som ofrivilligt skapade Det kalla kriget och spänningarna mellan öst och väst, som trots Berlinmurens fall, fortfarande är grunden för en stor del av den globala geopolitiken. George Kennan var en amerikansk diplomat, politisk rådgivare och ambassadör i Moskva efter andra världskriget. Han påverkade efterkrigstidens globala politik avsevärt med sin berömda “X-artikel” (“The Sources of Soviet Conduct”), publicerad 1947 samt hans “långa telegram” från 1946. Artikeln och telegrammet gav teoretisk grund för den amerikanska politiken mot Sovjetunionen och blev en hörnsten i den så kallade uppdämningspolitiken. Dessa texter var också grunden för de politiska styrdokumenten NSC-68, Trumandoktrinen och Dominoteorin, vilka påverkade efterkrigstidens globala politik enormt och har skadat människor och länder bortom läkning.
Kennan argumenterade för att Sovjetunionens expansionistiska tendenser inte kunde mötas med direkt militär konfrontation, utan skulle hanteras med en långsiktig strategi av politiskt, ekonomiskt och militärt motstånd där Sovjet försökte expandera. Denna strategi, känd som “containment” eller uppdämning, syftade till att begränsa Sovjets inflytande utan att provocera fram en direkt konflikt.
Trumandoktrinen, som tillkännagavs av USA-presidenten Harry S. Truman 1947, fastställde att USA skulle hjälpa länder som hotades av kommunistiska uppror eller externa påtryckningar. Trumandoktrinen innebar att USA skulle stödja “fria folk som kämpar mot väpnade minoriteter eller externt tryck syftande till att betvinga dem”. Syftet med doktrinen var i grund och botten att stötta regeringar som “hotades av kommunismen” och doktrinen var till stor del baserad på George Kennans långa telegram och hans X-artikel.
NSC-68, en hemlig rapport från 1950, var en utvidgning av George Kennans idéer i hans långa telegram och X-artikeln. NSC-68 betonade att den sovjetiska hotbilden var akut och att USA behövde förstärka sitt militärindustriella komplex för att bemöta hotet. Historikern Michael J. Hogan har beskrivit rapporten så här: “Kanske mer än något annat dokument från den tiden, kan NSC-68 sägas vara den nationella säkerhetspolitikens bibel och den fullkomliga utsagan för den nya ideologin som vägledde amerikanska ledare.” NSC-68 hade sannolikt inte funnits utan George Kennans texter.
Dominoteorin, som föreslog att kommunismens spridning i ett land skulle leda till att andra länder i regionen föll under kommunistiskt styre – som dominobrickor, är en vidareutveckling av George Kennans uppdämningstanke. Dominoteorin är en stor anledning till att Vietnamkriget pågick så länge som det gjorde. Eftervärldens analys visade dock att dominoteorin var felaktig.
George Kennans arbete blev en grund för USA:s kalla kriget-strategi genom att han skapade en intellektuell ram för USA:s politik gentemot Sovjetunionen. Utan NSC-68, Trumandoktrinen och dominoteorin, som alla grundades ur George Kennans tankegods, hade världen antagligen sett väldigt annorlunda ut. Den amerikanska inblandningen i Vietnamkriget kanske aldrig hade ägt rum. USA:s inblandning i dussintals statskupper och maktövertaganden, bland annat i Chile, hade sannolikt inte ägt rum, vilket hade medfört en helt annan värld än den vi har idag. Sverige hade antagligen inte haft någon invandring från Chile under 1970-talet och Chiles ekonomi hade aldrig fått fungera som försökskanin för ekonomerna från Chicagoskolan och således hade den nyliberala vågen antagligen inte drabbat framför allt Sverige som en tsunami. Listan på länder som USA invaderat eller på andra sätt påverkat styret i är lång: Korea, Indonesien, Afghanistan, El Salvador, Grenada, för att nämna några. Och listan är lång på grund av NSC-68, Trumandoktrinen och Dominoteorin – alla konsekvenser av George Kennans texter.
Edward Bernays (1891-1995) är mannen som skapade det annonsdrivna materiella begäret. Edward Bernays, ofta kallad “public relations fader”, har haft en djupgående påverkan på världen genom att introducera psykologiska och sociala vetenskaper i marknadsföring och PR. Hans arbete bygger på insikter från psykoanalys, särskilt från sin morbror Sigmund Freud, i syfte att påverka massornas beteenden.
Edward Bernays revolutionerade marknadsföringen genom att flytta fokus från produkters funktionella värde till emotionella och psykologiska kopplingar. Jag tänker upprepa det där för det är en milstolpe och ett paradigmskifte och förändrade världen som vi kände den: Edward Bernays flyttade fokus från produktens funktionella värde till emotionella och psykologiska kopplingar. Ett känt exempel är kampanjen för American Tobacco Company, där han marknadsförde cigaretter som “frihetens facklor” (“torches of freedom”) för att locka kvinnor att börja röka (på den tiden rökte inte kvinnor). Genom att koppla produkten till begrepp som frihet och kvinnlig frigörelse skapade han ett begär som sträckte sig bortom själva produkten! Man skulle kunna kalla det Bernays gjorde, för psykologisk manipulation i marknadsföring. Det bör också understrykas att innan Edward Bernays, så köpte folk inte saker de inte behövde.
Bernays idéer om att skapa ett “konstgjort behov” lade grunden för konsumtionskulturen. Han såg konsumtion som en metod för att kontrollera massorna och upprätthålla ekonomisk stabilitet i kapitalistiska samhällen. Edward Bernays uppfann helt enkelt konsumtionskulturen.
Hans PR-tekniker användes också för att påverka politisk opinion. Ett exempel är hans arbete för United Fruit Company (nu Chiquita Brands), där han hjälpte till att manipulera amerikansk opinion och bana väg för CIA:s kupp i Guatemala 1954.
Modern reklam och marknadsföring använder i stor utsträckning Bernays metoder. Företag manipulerar konsumenter genom att skapa associationer mellan produkter och önskade livsstilar eller känslor, exempelvis genom storytelling i reklamfilmer eller influencermarknadsföring.
Med framväxten av sociala medier har Bernays idéer intensifierats. Plattformar som Facebook och Instagram använder algoritmer för att maximera engagemang genom att rikta psykologiskt utformade annonser mot användare baserat på deras beteende.
Politiker och organisationer använder också Edward Bernays tekniker för att forma offentliga åsikter. Modern PR i politik handlar om att hantera narrativ, skapa emotionella kopplingar och utnyttja symbolik för att mobilisera väljare, något som blev väldigt tydligt 2016, både i samband med Brexitomröstningen och vid valet av Donald Trump till president i USA.
Bernays idéer har kritiserats för att de bidrar till manipulativa system som sätter kortsiktiga företagsvinster framför mänskligt välbefinnande. Diskussioner om etik inom marknadsföring och PR har blivit aktuella på grund av hans metoder.
Edward Bernays idéer har också bidragit till ojämlikhet och psykisk ohälsa och hans tankegods borde varna oss om kraften och farorna med att manipulera massorna. “Black Friday” och andra konsumtionshögtider bygger på att skapa känslomässiga triggers som uppmanar till överkonsumtion. Många företag använder emotionellt laddad reklam som appellerar till individens önskan om tillhörighet, framgång och äventyr, vilket helt och hållet är ett arv från Edward Bernays.
PR-byråer som arbetar för statliga aktörer eller lobbygrupper använder Bernays idéer för att påverka valresultat eller driva frågor i specifika riktningar. Denna propaganda och opinionsbildning blir i förlängningen ett hot mot demokratin, något vi bland annat sett i efterdyningarna av Brexitomröstningen 2016.
Milton Friedman (1912-2006) är mannen som gjorde pengar viktigare än människor. Milton Friedman var en av de mest inflytelserika ekonomerna under senare halvan av 1900-talet och en nyckelperson bakom spridningen av nyliberal ekonomisk politik över stora delar av världen – särskilt till Sverige. Hans idéer, särskilt de som rör marknadsliberalism och monetarism, har genomgripande format ekonomiska och politiska system globalt sedan 1970-talet.
Milton Friedman hävdade att fria marknader är mer effektiva än staten på att allokera resurser. Han förespråkade avreglering, privatisering och en minimal roll för staten i ekonomin och i samhället.
Friedman menade att statens primära roll i ekonomin borde vara att kontrollera penningmängden, snarare än att använda finanspolitik för att stimulera ekonomin. Detta var en kritik mot John Maynard Keynes ekonomiskpolitiska teorier och även den briljante Ernst Wigforss här i Sverige – de personer och idéer som gett oss decennier av högkonjunktur efter andra världskriget.
Milton Friedman förespråkade att individer och företag bäst styrs av sina egna ekonomiska intressen (ekonomisk egoism) utan statlig inblandning, vilket skulle maximera tillväxt och frihet. En av Friedmans mest kontroversiella idéer är att företags enda ansvar är att maximera aktieägarnas vinster, framför till exempel att ta socialt ansvar eller betala sina anställda tillräckligt mycket. Detta har varit fullständigt katastrofalt för den ekologiska och sociala hållbarheten i hela världen.
I USA anammade Ronald Reagan Friedmans idéer, vilket ledde till omfattande avregleringar, kraftigt sänkta skatter (bland annat sänktes marginalskatten från 70 till 28 procent mellan 1982 och 1987) och minskad offentlig sektor. Samtidigt genomförde Storbritanniens Margaret Thatcher liknande reformer, med privatiseringar av statliga företag och reducering av fackföreningarnas makt. Politiska analytiker har beskrivit det som att Thatcher startade ett krig mot brittiska arbetare – detta med Friedmans tankar i ryggen.
Milton Friedmans idéer formade även den ekonomiska politik som påtvingades utvecklingsländer genom IMF och Världsbanken under “Washington Consensus”. Länder tvingades att privatisera offentliga tjänster och avreglera sina ekonomier i utbyte mot lån.
Det blev ett paradigmskifte från 1980-talet och framåt när den ekonomiska ojämlikheten i västvärlden kraftigt började öka. Reallöner för låg- och medelinkomsttagare stagnerade, medan de rikaste procenten av befolkningen såg sina inkomster och förmögenheter fullkomligt explodera. Avregleringarna av finansmarknaderna på 1980-talet, helt inspirerade av Milton Freidmans teorier, lade också grunden till finanskrisen 2008-2009 som påverkade i princip hela världen.
Avregleringar och skattesänkningar har gynnat kapitalägare och de rikaste, medan den breda massan fått stå tillbaka. Exempelvis har löneklyftorna i USA och Storbritannien vuxit enormt sedan 1980-talet, vilket har bidragit till en våldsamt ökad ekonomisk ojämlikhet, vilket i sin tur leder till en rad samhällsproblem som ökad brottslighet, ökad mental ohälsa och lägre social tillit.
Genom att prioritera vinster framför människor har Friedmans idéer bidragit till en försämring av välfärdssystem, ökade sociala klyftor och i förlängningen söndertrasade samhällen.
Milton Friedmans “shareholder theory” lever vidare och påverkar hur företag prioriterar kortsiktig vinst framför långsiktiga sociala och miljömässiga mål.
Växande ojämlikhet har också lett till ökande populism och misstro mot etablerade institutioner, vilket destabiliserar demokratier. Utan Milton Friedmans nyliberala politik, som försämrat livet främst för låginkomsttagare, hade partier som Ny demokrati och Sverigedemokraterna sannolikt aldrig blivit invalda i riksdagen. Sannolikt är också att Storbritannien hade varit kvar i EU och sannolikt hade Donald Trump aldrig blivit vald.
Många ekonomer och politiker förespråkar idag en återgång till progressiv beskattning och offentliga investeringar för att mildra effekterna av den nyliberala politiken. Ekonomer som bland annat Thomas Piketty har ifrågasatt effektiviteten av Friedmans politik och efterlyser åtgärder för att minska ojämlikheten. Friedmans idéer har bildat ett globalt ekonomiskt system där marknaden och kapitalet fick en dominerande roll, men med stora sociala kostnader.
Dessa tre personer har påverkat politik, ekonomi och kultur djupt. Milton Friedmans ekonomiska idéer fortsätter forma marknader och hur ekonomier styrs; George Kennans kalla krigsstrategi präglar dagens stormaktsrelationer och den splittrade globala geopolitiken; och Edward Bernays metoder och verktyg för att manipulera människor används inom reklam, PR och politisk kampanjföring. Tillsammans illustrerar de hur idéer och strategier kan omforma samhällen och lämna långvariga avtryck. Deras tankar fortsätter att påverka världen, individer, samhällen och demokratier, ofta med stora konsekvenser för jämlikhet, politik och hur vi uppfattar verkligheten. Och jag tror att kunskap kring detta är oumbärlig för att kunna navigera i dagens digitala samhälle utan att bli lurad flera gånger varje dag!
Linus Larsson,
författare och folkbildare
