Idag (20 mars) sammanträffade politiker från kommunstyret – anförda av Barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari Puustinen (M) – med skolledningen och fackliga företrädare för lärarna på Rekarnegymnasiet.
Det är uppenbart att Jansson-Puustinens social-moderata kommunstyre har upplevt den senaste tidens kraftfulla motstånd mot planerade nedskärningar som obehagligt. Att både lärare och elever på bred front protesterat mot försämringar har föranlett Puustinen till kommentarer som gått ut på att de protesterande inte förstått “anpassningsplanerna”.
Detta har föranlett en irriterad reaktion från många lärare och elever.
Nu manifesterar också förskolans personal. Situationen för barnen och personalen är ohållbar. Det så kallade Förskoleupproret ställer fram som några av sina viktigaste krav:
- Max 12 barn i småbarnsgrupp (ett- till treåringar).
- Max 15 barn i storbarnsgrupp (tre- till femåringar).
- Att barn med särskilda behov får de resurser som krävs.
- Att det sätts in vikarier när verksamheten kräver det, och att detta sker från första dagen.
Fler lärare som eFOLKET har talat med säger sig vara mer än hjärtligt trötta på Puustinens och Janssons tal om “underskott”.
– Barn- och utbildningsnämndens pressade läge beror ju helt enkelt på att nämnden inte fått de medel som nu krävs, säger idrotts-och specialläraren Jan Strandqvist på Rekarnegymnasiet.
Om resurserna kan överföras från andra sektorer, eller genom att nya resurser tillförs genom en skattehöjning är en fråga som nu diskuteras bland skolornas personal.
– En skattehöjning på låt oss säga 50 öre skulle kunna betyda väldigt mycket för både skolan och äldreomsorgen. Men den tanken framkallar uppenbarligen tjut och krampanfall inom den social-moderata majoritetsledningen, konstaterar Jan Strandqvist sammanbitet.
TW
