Denna artikel, författad av Håkan Blomqvist, har tidigare varit publicerad i tidningen Internationalen.
Den finska högerregeringens frontalangrepp mot social välfärd och arbetsrätt möts under tre veckor framåt av politiska strejker i form av timslånga arbetsnedläggelser, “utmarscher” och “åsiktsyttringar”, läs protestdemonstrationer under parollen “#Vägande skäl”. Det är finska LO – FFC – som tillsammans med tjänstemanna- och servicefack tar strid mot de dramatiska försämringar som presenterats i regeringens budgetförslag.
Det moderata Samlingspartiet och högernationalistiska Sannfinländarna som vann valet i våras bildade i somras regering tillsammans med liberala Svenska Folkpartiet och Kristdemokraterna, en koalition liknande den svenska Tidöregeringen. Och likt denna enades koalitionen om ett 140-sidigt program för stora sociala nedskärningar och hårdare migrationspolitik. “Ett paradigmskifte”, som Sannfinländarnas ordförande Riika Purra, efterhärmade de svenska Sverigedemokraterna.
Och skiftet lät inte vänta på sig. Medan ledande regeringsföreträdare för Sannfinländarna hamnat i blåsväder för rasistiska yttranden halveras flyktingkvoten, avskaffas permanenta uppehållstillstånd och införs “obligatorisk integration”, alltså samma inriktning som i Sverige.
Hit hör alltså även sociala nedskärningar över hela linjen och försämrade villkor för lönearbetarna. Finska LO och Industrifacket listar ett tjugotal åtgärder från regeringens sida. Här är några:
- Försämrade anställningsvillkor.
- “Sjukdomsböter”, d.v.s. ingen lön under första sjukdagen, (motsvarande svenska karensavdraget).
- “Sparklagen”, lättare att säga upp anställda, möjlighet till lokala avtal på sämre villkor, ettåriga anställningar, förkortad varseltid för permitteringar, minskad skyldighet att återanställa.
- Begränsningar av rätten till sympatistrejker och politiska strejker, kraftig höjning av strejkböter.
- Nedskärningar av den sociala tryggheten genom minskad ersättning till arbetslösa – det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet minskar med runt 350 euro i månaden för en industriarbetare, skriver Industrifacket.
- Hårdare arbetsvillkor för ersättning, svårare att få ledighet för studier, avskaffat stöd till vuxenutbildningen, försämrade bostadsbidrag och minskad föräldrapenning.
Studentaktioner
Nu rullar “utmarscherna” från finska arbetsplatser samtidigt som även studenter svarar på högerregeringen Petteri Orpos planer med ockupationer av högskolor och universitet. Alltså än så länge en skillnad mellan situationen i Finland och Sverige där svenska LO:s svar på högerstyrets angrepp ännu tycks väldigt avlägset från politiska stridsåtgärder. Är det inte dags att lära av Finland, Susanna Gideonsson?
Håkan Blomqvist
