Irja Browallius (1901 – 1968) flyttade som ung från hemstaden Helsingfors till Stockholm, och utbildade sig till småskolelärarinna. Så småningom skulle hon, bland annat, bli medförfattare till ABC-böcker för svenska småskolan.
Browallius var mångsidig, och bland annat har hon gått till den svenska litteraturhistorien som inkännande skildrare av människorna på den närkingska landsbygden. I byn Glottra i Närke var hon åren 1927-37 verksam som lärare. På samma skola jobbade Irjas äldre syster Greta, även hon som lärare.
Som skönlitterär författare debuterade Irja Browallius 1934, med den på Bonniers förlag utgivna Vid byvägar och älgstigar : berättelser från sydöstra Närke. Därefter följde böckerna med i stort sett ett års mellanrum. Från vår till höst och andra noveller gavs ut postumt (Svalan, 1970).
Hennes roman Ut ur Lustgården kom ut 1963 och gavs då ut på Bonniers förlag. . Ut ur Lustgården är en episk berättelse om några människoöden i det lilla samhället Glottra, beläget i sydöstra hörnet av Närke. Boken handlar om hur Edit, Joel och Evert och den närkingska landsbygden berörs av den då pågående urbaniseringen. Tiden är 1930- och 40-tal. Det var då avfolkningen tog fart i vårt land och en omfattande folkvandring in mot städerna började.
Det är den omvandlingen av landsbygden boken handlar om. I centrum av berättelsen finns tre personer eller individer med namnen Edit Joel och Evert. Deras liv drabbas på olika sätt urbaniseringsvågen som sveper över landet. Någon av dem stretar emot och vill inte låta sig ryckas upp, medan andra lockas av stadens spännande utbud och möjligheter. I det här fallet är det Örebro, några mil bort, som hägrar.
Irja Browallius hade en stark sympati för sina romanfigurer. Att hon dessutom träffsäkert tog till vara den speciella närkingska dialekten bidrog även det till att romanerna som fick ytterligare en läsdimension. Det gäller i högsta grad i boken Ut ur lustgården. Irja Browallius många romaner borde lyftas fram mer och få en framträdande plats ute på våra bibliotek. Hon skildrar människorna i en viktig och avgörande tid i vårt land, nämligen när Sverige tog klivet från att vara ett fattigt jordbruksland till att bli en Industrination.
Här nedan följer en kort sammanfattning av Irja Browallius rika författarskap. Hon föddes faktiskt i vårt östra grannland Finland närmare bestämt i huvudstaden Helsingfors. Men på grund av att hennes föräldrar blev erbjudna roller på Dramaten i Stockholm flyttade familjen över till Stockholm. Irja Browallius far och mor var alltså båda två skådespelare.
Irja påbörjade först en läkarutbildning men hoppade av efter halva tiden för att istället gå på konstskola- Där trivdes hon inte där heller utan började plugga till småskollärare på Detthowska seminariet i Stockholm. Den utbildningen fullföljde hon och blev färdig 1927. Kort därefter fick hon en lärartjänst i folkskolan i Glottra. Där skulle man kanske kunna utbrista: The rest is history. Men fortsättningen bestod inte bara av flitigt författarskap. Hon blev också så småningom hög tjänsteman på Socialstyrelsen..
Browallius präglades av empati och hon hade en stark tro på det hon skildrade. Det berodde till stor del på att hon levde bland dessa bönder och arbetare dagligdags. Irja Browallius undervisade ju deras barn . Det bidrog också till en djup förståelse för befolkningens levnadsförhållanden ute på landsbygden. Vad som även utmärkte hennes författarskap var också att hon i flera av romanerna skildrade unga flickors utsatthet i det framväxande industrisamhället. Det bidrog sedan till senare i henne liv att Irja Browallius blev erbjuden ett arbete på Socialstyrelsen, i centrum av rikets huvudstad. Hennes uppgift blev att åka land och rike runt för att på plats kontrollera och undersöka villkoren för unga tjejer och kvinnor som av olika anledningar var intagna på ungdomsvårdsskolor. Då är vi framme i 1960-talet, och Irja Browallius hade bosatt sig ute på Lidingö.
Irja Browallius är begravd vid kyrkogården på Lidingö. Hon var under tiden 1941-49 ledamot av Samfundet De Nio, ett sällskap med syftet att främja skönlitteratur och insatser i freds-och kvinnofrågor.
Totalt skrev hon ett tjugotal romaner. Efter novellsamlingen Vid Byvägar och Älgstigar (1934) kom ett antal romaner med titlar som Elida från Gårdar,Två slår den tredje, Eldvakt, Från vår till höst, Karusellen och En fågel i handen. En mycket läsvärd trilogi om unga Birgit har titlarna Om sommaren sköna, Vårbräckning samt Paradisdagg.
Kjell Andersson
