Insändare: En röst från Kabul

Noor deporterades 5 juni. Så här sade han i telefonen i dag:

“Det är katastrof här…det är krig i Kabul. Idag igen en ny självmordsbombare. De stänger gatorna, helikoptrar i luften över Kabul… Jag vet inte när jag går ut i Kabul. om jag kommer levande hem. Lena, det är katastrof…”

Häromdagen deporterades två unga män till Kabul. Den ena med ett kors och “Jesus” på halsen. Dokumenterat troende, men “angiven” av en kvinna för att han umgås med muslimer. Hans permanenta uppehållstillstånd drogs in efter sju år i Sverige. Direkt i Kabul hotades han pga. sin religion. Han har nu plåster över sin tatuering, måste hålla religionen gömd. Det är inte i enlighet med FN:s regler för mänskliga rättigheter.

Den andra är bisexuell och kristen. För att överleva i Afghanistan måste han förneka båda faktorerna. Det är inte i enlighet med FN:s regler för mänskliga rättigheter, som Sverige har ratificerat.

Många av de ensamkommande ska enligt Migrationsverket resa från Kabul till Ghazni. Ghazni brinner. Vägen – vem äger den? Hur stor är chansen att en ung persisktalande man med sneda ögon når Ghazni levande?

De många som vuxit upp i Iran talar persiska snarare än dari. Det är svårt för 18-åringar att dölja att de tillbringat de tre senaste åren i västerlandet. Det är svårt för dem att över en natt tillägna sig ett annat uppförande, ett annat kroppsmönster än det som de tillägnat sig under tonåren. Det är svårt för dem att komma från ett lugnt och relativt tryggt land som Sverige till ett okänt land i krig och kaos.

Stoppa utvisningarna!

Ingrid Eckerman

You May Also Like