Barnfamiljerna demonstrerar på Mynttorget sommaren 2019. Bild från - Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!

5 400 barn med 3 000 föräldrar lever i limbo – behöver stöd från civilsamhället

För tredje gången har ett brev med nödrop skickats till de stora civila organisationerna. Inför sommaren 2018 och 2019 handlade det om de ensamkommande som blev ställda utan bostad och mat. Nu handlar det om barnfamiljer som lever i limbo med ytterst lite pengar.

Stockholm – Uppsala augusti 2019

Till

  • Svenska kyrkans stift och församlingar
  • Equmeniakyrkans församlingar
  • Församlingarna inom Pingst
  • Röda Korsets lokalföreningar
  • Rädda Barnens lokalföreningar
  • Sveriges lokala stadsmissioner
  • Till Equmeniakyrkans församlingar
  • c/c Samtliga partiledare

En ny grupp behöver insatser från civilsamhället! Nu vädjar vi åter till er stora organisationer om hjälp: att ni söker upp de barnfamiljer som behöver civilsamhällets stöd och att ni tar lokala initiativ att hjälpa familjerna, både materiellt och känslomässigt.

Barnfamiljer med afghansk bakgrund har under en dryg månad tillbringat dagarna på Norra Bantorget i Stockholm. De lever i limbo – de får inte stanna i Sverige men tas heller inte emot av Afghanistan.

Det var 8 700 barn som sökte asyl 2015-2018, åtföljda av sina 5 700 föräldrar. En del av barnen är födda i Sverige. Av dessa har 3 300 barn och 2 600 föräldrar fått tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. 5 400 barn och 3 000 föräldrar ska utvisas, förutom de 9 000 f.d. ensamkommande ungdomarna och cirka 5 000 vuxna utan barn. Hittills i år har 200 personer utvisats. Nöden i Sverige kvarstår.

Migrationsverket anser att delar av Afghanistan är tillräckligt säkert för barnfamiljer. Afghanistans myndigheter anser att hela Afghanistan är för farligt för barn och de utfärdar inga resehandlingar för dessa familjer. Även om familjerna skulle vilja resa till Afghanistan så kan de inte.

De 5 400 barnen med sina föräldrar blir kvar i Sverige tills vidare. Hittills har ingen politiker sagt ifrån att “ett nej är ett nej” när det gäller barnfamiljerna. Inte ens de främlingsfientliga rörelserna tycks ha yttrat något sådant.

Vi som följer med vad som händer i Afghanistan vet att läget hela tiden sedan 2015 blir allt mer osäkert. Nu pågår “fredssamtal” mellan talibanerna och USA om att USA ska dra bort sina trupper. Regeringen och de andra 20 militanta grupperna hålls utanför. Även om detta skulle leda till en vapenvila blir den mycket skör. Det troliga är att talibanerna får ökad makt, vilket ökar risken för framför allt kvinnor som bott i väst. En annan tänkbar utgång är allas krig mot alla. Vi vet mer efter presidentvalet 28 september. Att Afghanistan skulle ta emot barnfamiljerna innan den tillfälliga lagen upphör 2021 ter sig som en dystopi.

Barnfamiljerna bor sedan de kom hit i Migrationsverkets regi. Allteftersom Migrationsverket stänger boenden för att spara pengar (flyktingströmmen har ju nästan upphört) får de flytta till nya platser. Ofta är det utdöende orter där det finns lediga lägenheter, och där det mest är äldre människor som bor. Det gör att de inte fått så bra kontakt med civilsamhället och inte det stöd i asylprocessen som de skulle behöva.

Under tiden som familjerna är i asylprocessen kan de arbeta, och de får också bidrag från Migrationsverket. När de fått sista avslaget så tas arbetstillståndet bort, och ersättningen till de vuxna minskas rejält. En fempersonersfamilj kan få klara sig på 4 000 kr per månad, förutom hyra.

Barnen omfattas dock av vissa av de rättigheter som barn i Sverige har: de har rätt till förskola och skola och till samma hälso- och sjukvård som andra barn. När de fyller 18 år förlorar de dessa rättigheter, och pojkar kan utvisas utan sin familj.

Förlängningen av den tillfälliga lagen gör att Migrationsverket har svårt att ge ens tillfälligt uppehåll till dessa barn och föräldrar. Tidigare fanns ömmande omständigheter och övrigt skyddsbehövande som täckte upp för grupper som denna. Hur lagen kommer att se ut från 2021 vet vi inte.

Sverige har skrivit på barnkonventionen, och till årsskiftet blir den lag. Redan nu åligger det Migrationsverket att i utredningarna ta hänsyn till barnets bästa, före samhällets bästa. Men så görs inte, och regeringen uppmuntrar heller inte till det. I stället har man tagit bort det perspektivet i den tillfälliga lagen, och även tidigare framgår det att rikets bästa går före barnens bästa.

I denna situation behövs snabba och kraftfulla insatser från civilsamhället och dess organisationer. Röda Korset, Rädda Barnen, Svenska kyrkan och övriga kyrkor samt Stadsmissionerna måste lokalt gå samman och identifiera familjer i behov av stöd. Nya insamlingar från civilsamhället måste göras.

Läs mer:

Vill ni veta mer om situationen i Afghanistan, eller om den lagstiftning och praxis som lett till de asylsökande afghanernas avslag? Välkomna att bjuda in oss! Vi håller gärna föredrag för era medlemmar. Alla arvoden går till Stöttepelaren.

Stockholm – Uppsala augusti 2019

Ingrid Eckerman, Nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!
Karin Fridell Anter, Stöttepelaren – stöd för ensamkommande barn och unga

Artikel från nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!

Liknande artiklar: