“Fracking” har varit viktig för USA som nation även om företagen inte gått med vinst. Regeringen har hävdat att landet har uppnått oljeoberoende. Den inhemska utvinningen av fossilolja har nästan nått samma nivå som USA:s oljekonsumtion. Landet har dock fortsatt att importera stora kvantiteter av den dyrare brentoljan – olja med ursprung i Europa eller Västasien – samtidigt som den billigare amerikanska WTI-oljan exporterats.
Orsaken till att USA både exporterar och importerar olja är att den lätta oljan, WTI, inte kan användas för att producera diesel. Den måste blandas med den tyngre brentoljan. Dieselolja är nödvändig för tunga transporter av varor och maskiner, men även för byggnadsindustrin och utvinning av metaller och andra naturresurser. Utbyggnad av till exempel vindkraft, är idag helt beroenden av maskiner och fordon som drivs av diesel.
Den förändrade efterfrågan på grund av coronakrisen påverkar också oljeindustrin. När raffinaderierna utvinner diesel från råolja produceras dessutom stora mängder av andra oljeprodukter, framför allt bensin. De redan överfyllda lagren av bensin medför dock att det inte längre finna någon marknad för mer bensin. Däremot kommer det att behövas ett fortsatt tillskott av diesel i USA för transportsektorn.
Thina Saltvedt, chefsanalytiker för hållbar utveckling på Nordea säger i en intervju i Svenska Dagbladet att det nu är ett gyllene tillfälle för oljebranschen att ställa om till grönare energikällor:
“Förr i tiden var det så att all oljeproduktion blev lönsam vid någon tidpunkt. Nu är det inte så längre och då måste vi anpassa oss efter det. Ju förr desto bättre. Teknologi och kunskap från oljeindustrin kan överföras till nya näringar, som vi kan bygga framtida tillväxt på.”
—Thina Saltvedt.
Energiföretag i framtiden måste satsa på alternativa energikällor. Det beror inte bara på den fossila förbränningens klimateffekter, utan på att de fossila bränslena är ändliga resurser. De kommer att ta slut. Utvecklingen av de fossilfria energikällorna gynnas dock inte av att oljepriset är lågt. Istället blir det mindre lönsamt att investera i alternativa energikällor. Ett lågt oljepris innebär naturligtvis inte att oljan har spelat ut sin roll. Fossilolja svarade i fjol för mer än en tredjedel av världens energikonsumtion.
De fossila bränslena svarar fortfarande för 85 procent av världens energiförsörjning. Det är drygt tjugofem gånger mer än den energi som sol- och vind producerar. Trots subventioner har inte de förnyelsebara energikällorna kunnat konkurrera ut de fossila bränslena. De har hittills bara bidragit till att öka konsumtionen av energi i världen.
Coronakrisen har effektivare än några politiska beslut, bidragit till att minska förbränningen av fossilolja, fossilgas och fossilt kol. Ännu vet ingen hur djup den ekonomiska krisen kommer att bli innan världsekonomin åter vänder uppåt. Men när den gör det har energikartan i världen ritats om.
De oljeexporterande ländernas inkomster kommer under lång tid att vara låg. Även USA ställs inför svåra problem på grund av att en så stor del av landets oljeutvinning riskerar att slås ut. Kampen om oljan fortsätter.
H. Foste Hjälte
