Vi förfasas nu över att talibanerna övertagit Afghanistan. Risken är uppenbar att det åter införs de stränga sharialagar som rådde då talibanerna styrde Afghanistan under 1990-talet. Visserligen säger talibanerna nu att “mänskliga rättigheter ska gälla – men inom sharialagarnas gränser”.
En fråga man kan ställa sig är om talibanerna även har tillgång till svenska vapen?
“Svenska vapen har kommit på avvägar under de 20 år som gått sedan kriget bröt ut. Vapen byter händer och svenska vapen är inget undantag. Sverige säljer vapen till Pakistan. Ett land som erbjudit talibanerna skydd och sannolikt även beväpnat dem. Som förra året (2020. Min anmärkning) då Pakistan var det fjärde största mottagarlandet av svensk vapenexport”, skriver Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds 27 augusti 2021.
Det finns många exempel på hur svenska vapen “bytt ägare”:
Granatgeväret Carl Gustaf har hamnat i händerna på IS-terrorister i Syrien och Irak.
Carl Gustaf har också använts av Al-Shabab i Somalia. Det finns bilder i tidningen Dagen som visar Al-Shababsoldater utrustade med Carl Gustaf. Bilder som inte går att ladda ner.
Carl Gustaf har även använts i Burma i samband med fördrivningen av Rouhingafolket i norra Burma. Enligt en rapport från kristna fredsrörelsen användes Carl Gustaf i Burma redan 1994. Det finns bilder på detta granatgevär som beslagtagits av Karenafolket i Burma. Karenafolket är en minoritet i Burma av mongoliskt ursprung.
Så här skriver Regeringskansliet 2012 under rubriken “Angående svenskt vapen påträffats i Burma”:
Regeringen har av Inspektionen för strategiska produkter, ISP, fått bekräftat att det svenska vapen som påträffats i Burma, enligt tidigare uppgift, kommer från Indien.
“Vi ser allvarligt på situationen. Vi har därför uppdragit åt ISP att kräva en skyndsam förklaring från indiska myndigheter”, säger handelsminister Ewa Björling.
Dessutom har Ewa Björlings statssekreterare Gunnar Oom i dag kallat upp den indiske ambassadören för att betona allvaret och vikten av att ISP ges stöd i att frågan hanteras omgående.
Sverige har en strikt kontrollagstiftning gällande export av krigsmateriel. En central del av denna kontroll utgörs av slutanvändarintyg. Genom slutanvändarintyg förpliktar sig mottagarlandet att tillse dels att den svenska materielen endast disponeras av dess försvarsmakt, dels att att materielen inte vidareexporteras i någon form till tredje land.
Polisen i Brasiliens huvudstad Rio de Janeiro har beslagtagit tio svenska pansarskott “AT4” som hamnat i händerna på knarkligor.
Det går nog att hitta många fler exempel på där vapen sålts, för att sedan “byta ägare” och hamna i händerna där det kanske inte var tänkt från början. Inte bara genom att vapen blir stulna från militärer och från militära vapenförråd.
Även att de säljs vidare från de länder och regeringar som köpt de svenska vapnen. De svenska vapen som hittats i Burma kommer från Indien, som ju är ett av de länder som får köpa svenska vapen.
Och, som sagt, Indiens grannland Pakistan är storkonsument av svenska vapen. Indien och Pakistan är två länder som ofta hamnar i väpnade konflikter med varandra.
En lista över vilka länder som köpte svenska vapen 2020 visar att Pakistan kommer på fjärde plats, och Indien på nionde plats.
Största “mottagare” av svenska vapen 2020:
- Förenade Arabemiraten, som krigar i Jemen.
- USA, som krigar lite överallt.
- Brasilien, som under Bolsonaros presidentskap inte är någon lämplig partner att göra vapenaffärer med.
Vapen har, som sagt, en förmåga att leta sig fram på olika vägar dit där det finns efterfrågan och “behov”.
Och de länder som köper svenska vapen har nog inte bara för avsikt att använda dem vid militära parader.
Det är inte trovärdigt att spela naiv och upprörd när svenska vapen påträffas i “olagliga” händer.
Säljer man vapen till kreti och pleti är det sånt man får räkna med.
Om, jag säger OM, det skulle visa sig att både Al Qaida och talibanerna i Afghanistan har tillgång till svenska vapen genom sina nära förbindelser med Pakistan, skulle jag inte bli förvånad.
Människor som nu försöker fly från Afghanistan även flyr för att undkomma elden från svenska vapen.
Enda sättet att förvissa sig att inte svenska vapen kommer på “villovägar” är att kraftigt begränsa den svenska vapenexporten. Eller helt sluta, med svensk vapenexport.
Statistiken visar också att bland de länder som de senaste åren köpt svenska vapen så är en allt större andel “ofria” eller “delvis ofria”, vilket väl är en förskönande omskrivning av “diktaturer” eller “näst intill diktaturer” (se stapeldiagrammet i den bifogade bilden från Svenska Freds).
Lästips:
- Militärhistoria – Granatgeväret Carl-Gustaf erövrar världen. Ett granatgevär som blivit en exportsuccé.
Rolf Waltersson
