Jag hörde på nyheterna för ett par dagar sedan att danska myndigheterna i början av 1950-talet “separerade grönländska barn från deras föräldrar”.
Det var 22 grönländska barn i åldrarna 4-9 år som skildes från sina familjer. De fördes till Danmark för att “assimileras” – vilket innebar att de skulle “hjärntvättas” för att glömma sitt hemspråk och släppa sin bakgrund.
Planen var att de senare skulle återvända till Grönland och bli nån slags dansktalande “elitbarn” som skulle “tala väl” om Danmark och de danska myndigheterna. Att de skulle fungera som nån slags “ambassadörer” för Danmark och den danska staten.
På den tiden var Grönland fortfarande en dansk koloni.
Nu påbörjas en utredning om vad som egentligen hände under detta “sociala experiment”. Sex av dem som deporterades från Grönland till Danmark är fortfarande i livet och är nu mellan 75 och 78 år gamla.
Nu har de som drabbats stämt den danska staten. De kräver en ursäkt och ekonomisk kompensation för det lidande de utsatts för.
“De förlorade sitt familjeliv, sitt språk, sin kultur och sin tillhörighet. Och det är en kränkning av deras rätt att ha ett privat- och familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter”, säger deras advokat Mads Kroger Pramming, till Politiken.
“Experimentet fick stora konsekvenser för barnen. Flera av dem fick psykiska problem och brottades med alkoholism”, skriver HBL (Hufvudstadsbladet).
Helene Thiesen var bara sju år när danska myndigheter kom och hämtade henne från hemmet på Grönland och förde henne till Danmark, där hon hölls kvar för att lära sig det danska språket och dansk kultur.
När Helene Thiesen efter 18 månader fick komma tillbaka till sin mamma pratade hon bara danska, och kunde inte längre kommunicera med sina föräldrar.
Det slutade med att de 22 barnen fick växa upp på barnhem eller i fosterhem:
“Jag har varit väldigt olycklig hela livet. Vi barn har gråtit mycket tillsammans”, säger Helene Thiesen till Sveriges Radio Ekot.
Lästips och lyssnartips:
- Danmark ber nu de 22 grönländska barnen om ursäkt som transporterades till Danmark på 1950-talet – Tobias Hübinette, 9 december 2020.
- Grönländare stämmer danska staten. Hufvudstadsbladet, 22 november 2021.
- Barn fördes bort – experiment utreds. Sveriges Radio, 5 mars 2019.
PS.
Rädda Barnen, som var med och gjorde urvalet av barnen 1951, har bett om ursäkt.
Förre danske statsministern Lars Lökke Rasmussen (Venstre) har skrivit i ett pressmeddelande:
“Experimentet ska utredas. Men utredningen ska inte handla om att någon ska skuldbeläggas eller att landet ska be om ursäkt”. (Vestre är, trots namnet, inget vänsterparti utan ett borgerligt marknadsliberalt parti som har stora likheter med Liberalerna i Sverige)
Danmarks nuvarande statsminister Mette Fredriksen (S) kom dock i december förra året med en offentlig ursäkt.
Därefter har flera experter och grönländska politiker sagt att de efterlevande bör få skadestånd.
Men Danmarks socialminister Astrid Krag (S) avslog i maj i år alla krav om ekonomisk ersättning.
Sista ordet i den här bedrövliga historien är nog ännu inte sagt.
Det är många länder som har en läxa att göra – att sätta strålkastarna på mörka fläckar i sin historia.
Det gäller även Sverige och hur “vi” såg på samer och andra minoriteter.
Det var gravplundringar för att göra “vetenskaplig forskning” på samiska kranier.
Det var rasbiologiska institutet.
Det var Vipeholmsanstalten – som jag skrivit flera inlägg om här i eFOLKET.
Den svenska slavhandeln.
Och mycket mycket mera.
Rolf Waltersson
