Stora delar av vårat skolsystem han blivit krass affärsverksamhet. Skattepengar avsedda för skolundervisning förvandlas till vinster som stoppas i privata fickor. De så kallade “friskolorna”, som jag vill kalla för privatskolor, ser eleverna som vandrande skolpengar.
Ordet “friskolor” är ett bedrägligt begrepp som leder tankarna till positiva saker som fri och frihet. Ordvalen är viktiga. Orden styr tanken, och tanken styr orden.
“Snus är snus, om än i gyllene dosor”
“Friskolorna” konkurrerar även med varandra. Därför vill de naturligtvis att “känsliga” delar av deras verksamhet inte ska vara offentlig. Det kan gälla ekonomi, hur mycket ägarna tar ut i vinst och mycket annat.
I en dom i Kammarrätten i december förra året, slog man fast att uppgifter om “friskolornas” elevsammansättning, lärartäthet, resultat och annat inte får lämnas ut. Det betraktas nämligen som affärshemligheter.
“Detta är ju helt absurt. Det är ju våra skattepengar som finansierar “friskolorna”. Nu ska vi genom denna mörkläggning inte få veta hur våra skattepengar används.”
Inte nog med det. Eftersom alla skolor ska behandlas lika kommer även våra kommunala skolor att beläggas med motsvarande mörkläggning. Från och med 1 september är det “locket på”.
“Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson beslutade i veckan att verket från den 1 september ska sluta publicera uppgifter om enskilda skolors resultat, lärarbehörighet och liknande. Även register över vilka skolor som det finns i Sverige, det så kallade skolregistret, kommer inte längre att vara offentligt”, skriver tidningen Skolvärlden 21 augusti 2020.
“Jag tycker det är fullständigt orimligt att vi inte ska kunna följa upp vad våra skattepengar används till. Offentlighetsprincipen bör därför absolut omfatta friskolor som är skattefinansierade”, säger Åsa Fahlén som är ordförande för Lärarnas Riksförbund.
“Att det kunde bli så här hade vi ingen aning om” låter det nu från de partier och politiker som drivit igenom denna utveckling (?) av vårat skolsystem.
Därför säger man sig nu vilja “se över” offentlighetsprincipen för att om möjligt rätta till de här galenskaperna.
Men det blir kanske inte så lätt. Det ligger ju en inbyggd motsättning i att vilja ha “friskolor” som konkurrerar med varandra på en marknad och samtidigt säga sig vilja ha öppenhet och insyn.
Företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna säger sig vara för en ökad öppenhet och insyn.
Patrick Reslow som sitter för SD i riksdagens utbildningsutskott är negativ till förslaget:
“Det är svårt att särskilja skolor som drivs i bolagsform från andra typer av bolag. Vi anser därför inte att det är möjligt att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor”, säger han till tidningen Skolvärlden.
Extremast och brutalast är nog ändå Centerpartiet. I den första partiledardebatten efter januariöverenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L kallade centerledaren Annie Lööf planerna på ökad insyn i friskolorna för “en attack på den fria företagsamheten”.
Centerns företrädare i utbildningsutskottet, Fredrik Christensson, har hittat ett annat svepskäl för att säga nej till insyn i hur våra skattepengar används:
“Många mindre friskolor skulle få lägga stora resurser på ökad administrativ belastning och svåra sekretessprövningar i stället för på undervisningen”.
Hur är det nu man säger? “Som man bäddar får man ligga”.
Eller, “Har man tagit fan i båten får man ro honom i land”.
Jag noterar att en del partier väljer att “ligga lågt” i den här frågan. Till exempel Miljöpartiet, som var bland de ivrigaste förespråkarna för införandet av “friskolor” är nu anmärkningsvärt tysta.
En framträdande miljöpartist, Mikaela Valtersson, var riksdagsledamot 2002-2011 där hon bland annat satt i just utbildningsutskottet. 2011 hoppade hon av riksdagen och blev vice vd för den privata Kunskapsskolan Education. Hon var även vice ordförande för Friskolornas riksförbund.
Även Liberalerna, som ju vill se sig själva som det bästa partiet i skolfrågor, håller en “låg profil”.
Har jag missat något är det bara att höra av sig till eFOLKET med ett inlägg för att rätta mig om jag har fel.
Det ska bli intressant att se hur det här spektaklet slutar. Går det att kombinera offentlighetsprincipen med fri företagsamhet och affärshemligheter?
Rolf Waltersson
