Fakta
Eskilstuna har i nuläget fyra kommunala gymnasieskolor: Rekarne; Rinman; S:t Eskils; och Zetterbergs.
I tabellen nedan visas antalet elever och årshyran för varje skola för 2024:
| Skola | Antal elever | Årshyra | Årshyra/m2 |
| Rekarne | 1 231 | 22 600 000 | 856 |
| Rinman | 947 | 20 000 000 | 856 |
| S:t Eskils | 748 | 13 302 034 | 953 |
| Zetterbergs | 284 | 9 569 112 | 2 014 |
Av Eskilstuna Kommuns analys av gymnasieskolan 2016-23 framgår det att kostnaden per elev för den kommunala gymnasieskolan för 2023 var 133 953 kr, fördelat mellan kategorierna nedan:
| Kategori | Kr/elev | Kr/elev i procent |
| Undervisning | 69 956 | 52% |
| Övriga kostnader | 24 692 | 18% |
| Lokaler | 23 551 | 17.5% |
| Måltider | 5 906 | 4% |
| Elevhälsa | 5 539 | 4% |
| Lärarverktyg | 4 310 | 3% |
Bakgrund
Sedan 2018 har antalet elever i Eskilstunas kommunala gymnasieskola sjunkit varje år. Denna utveckling är raka motsatsen till den prognos som togs fram av barn- och utbildningsförvaltningen 2018. Enligt den förväntades elevtalen öka med i genomsnitt 75 elever per år fram till 2030.
I mars 2019 beslutade gymnasienämnden enhälligt att öppna en fjärde gymnasieskola som respons på beräkningar att de befintliga tre gymnasierna skulle nå sin maxkapacitet på 4 150 elever senast 2025.
Senare 2019 sänktes befolkningsprognosen kraftigt av Statistiska Centralbyrån (SCB), i samband med införandet av en striktare migrationspolitik.
Hösten 2020 öppnade en ny fristående gymnasieskola i Eskilstuna – Jensen gymnasium. I samband med detta och att existerande friskolor (framför allt Grillska gymnasiet) utökade sina platser ökade även elevtappet från den kommunala gymnasieskolan.
Hösten 2021 öppnade den fjärde kommunala gymnasieskolan – Zetterbergsgymnasiet.
2022 slog barn- och utbildningsförvaltningen larm om allvarliga ekonomiska problem och en överkapacitet på över 700 platser. Arbetet med en ny resursfördelningsmodell påbörjades.
I november 2023 enades skolnämnderna om ett nytt resursfördelningssystem (skolpeng), dock utan tillförande av några ytterligare ekonomiska resurser.
2024 gjordes en omorganisering, vari 26 tjänster inom gymnasieskolan skars ned. Förhandlingarna mellan arbetsgivare och fack slutade i oenighet.
Gymnasienämnden fattade då även beslut om sju nya inriktningar för de kommunala gymnasierna, däribland att:
-program och kurser med för få deltagare skulle tas bort;
-flera gymnasier skulle dela på administration, skolledning och elevhälsa;
-fyllda undervisningsgrupper med ekonomisk bärighet skulle prioriteras före elevens förstahandsval.
Ett förslag från C, L, MP, KD och V att skjuta till 70 miljoner kr till skolan från kommunens överskott från 2023 röstades ned av den politiska majoriteten och SD. I stället ryckte majoriteten ut i efterhand i januari 2025 för att (liksom året innan) nolla skolornas underskott efter bokslutet.
Ett förslag lades fram om att frånta S:t Eskils dess huvudbyggnad, A-huset. Förslaget drogs tillbaka efter massiva protester, men antingen B- eller C-huset kan fortfarande komma att avyttras.
I december 2024 gick barn- och utbildningsförvaltningens chef Lina Axelsson Kihlblom ut med en debattartikel i Eskilstuna-Kuriren för att förklara nödvändigheten av att fatta tuffa beslut med hänvisning till ”demografiska och andra förändringar i omvärlden”. Barnantalet skulle minska med cirka 300-350 barn per år fram till 2031, menade hon, vilket ”minskar behovet av 10-15 klassrum varje år.” Vad gäller gymnasieskolan kommer det dock dröja många år innan den faktorn blir påtaglig.
I januari 2025 lade de kommunala gymnasieskolornas rektorer fram ett förslag att skära ned 21 tjänster i skolorna. Förslaget är i skrivande stund under samverkan och inget slutdatum för processen har utlysts då ärendet visat sig mer komplicerat än väntat av de inblandade.
Källor: Eskilstuna Kommun, Eskilstuna-Kuriren
