Det har på senare tid kommit den ena larmrapporten efter den andra som handlar om att våra pollinerande insekter minskar i antal i en rasande takt. Vildbil och humlor, fjärilar och blomflugor blir allt ovanligare.
Vad det beror på tvista de lärde. Några slår ifrån sig och pratar om enbart naturliga växlingar. Och visst är det så. Det kan skilja från år till år där vädret spelar roll.
Men de flesta forskare varnar för att det är klimatförändringar och ett ensidigt jord- och skogsbruk som ligger bakom. Att insekterna helt enkelt inte hittar lämpliga platser för föda och fortplantning.
Jag tror på det senare. Och jag tror att vi kan göra mycket mer för att underlätta livet för våra pollinerande små vänner i naturen. För om de försvinner så försvinner också stora delar av den mat vi äter, frukt, grönsaker, bär och mycket annat.
När nu många naturliga födo- och fortplantningsmiljöer försvinner i skog och mark, kan vi göra mera i stadsmiljöerna för att rädda bina.
Varför har vi så stora ytor av hårt tuktade och kortklippta gräsmattor? Dessa gräsmattor är ungefär liga berikande för den biologiska mångfalden som grön asfalt. Och man kan fråga sig om dessa stora gräsytor ens är vackra att titta på.
Naturligtvis ska vi ha gräsmattor för lek och idrott. Men ser vi oss om i vår utemiljö i städerna så ligger många dessa stora gräsytor helt utan “användning” utan att en människa sätter sin fot där.
Tänk om man i stället anlägger ängsmarker. Ängsmarker som är trevliga och omväxlande att se på och som doftar härligt. Ängsmarker som drar till sig pollinerande insekter av alla de slag. Men även spindlar, larver och många andra insekter, som i sin tur gynnar livet för fåglar som kan finna föda i dessa ängsmarker.
Det kostar i inledningsskedet att anlägga ängsmarker med en rik och varierande flora. Vissa gräsytor kan man bara låta bli att klippa. Man låter gräset växa och man kan i bästa fall få en del ängsblommor. Det beror på grässorter och hur övergödd gräsmattan är. Att låta gräsklipp ligga kvar ger gödning åt gräset, som tar överhand och kväver blommorna.
I vissa fall bör man ta bort grässvålen, fylla på ett lager sand och sedan så en rik blandning av blomsterfrön.
Man bör se till att man får blommor, men även buskar, så att de täcker så stor del av säsongen som möjligt från vår till höst.
Blommande kryddväxter är något som bin, humlor, blomflugor och fjärilar gillar. Det har jag sett i mitt eget lilla kryddland.
För att underlätta för insekterna kan man också sätta upp “insektshotell” där insekterna kan krypa in och lägga ägg. Att borra små hål av varierande storlek i döda träd är också ett sätt att hjälpa insekter. Även nedfallna grenar och rishögar kan få ligga kvar som krypin och boplatser. Det måste inte vara så “välstädat” i naturen.
Kostnaden i inledningsskedet av att anlägga ängsmarker i stadsmiljöerna sparar man in i längden. Man behöver inte klippa gräset var och varannan vecka, vilket betyder att man sparar både pengar och miljöförstörande utsläpp från motorgräsklipparna. Ängsmarken slår man en gång per år, och man fraktar bort gräset så att inte marken blir övergödd. Klippet från ängsmarken blir kompostjord.
Vinsten man gör genom att ge pollinerande insekter livsutrymme behöver heller inte nödvändigtvis räknas i pengar.
Gräsmattan historia
Dessa välansade gräsmattor vi har nu är ett relativt sent påfund i mänsklighetens historia. Gräsmattor har funnits från ungefär 1700-talet i klosterträdgårdar och runt slott och herresäten.
Men de första gräsmattorna var inte alls kortklippta, utan liknade mera vanliga ängsmarker med ganska högt gräs och blommor. Ofta var det får som stod för “gräsklippningen”. Eller så fick man slå med lie, skära och andra redskap.
Det var i England behovet av kortklippta gräsmattor tog fart i och med att olika bollsporter blev populära.
Det var när den första gräsklipparen uppfanns/konstruerades i England 1830 av Edwin Bear Budding som det blev möjligt att enkelt hålla kortklippta gräsmattor i stor skala.
Kortklippta och “välansade” gräsmattor började bli en statussymbol. Nu var inte längre dessa gräsmattor något man bara såg runt de fina slotten, utan nu kunde allt fler börja tävla med grannen om vem som hade den prydligaste gräsmatta, som naturligtvis skulle hållas fri från maskrosor och annat “ogräs”. Det ska gödslas och vattnas och ogräsbekämpas efter konstens alla regler.
Vi har ju talesättet: “gräset är alltid grönare på andra sidan”.
Från Buddings första gräsklippare har vi sedan fått “handjagaren”, motordriven gräsklippare med rotorblad, åkgräsklippare av olika storlekar.
I Sverige var Husqvarna först med att tillverka gräsklippare 1919. Den modell vi kallar “handjagaren”.
Och nu tuffar det robotgräsklippare på allt fler gräsmattor. De rullar dygnet runt så att gräset inte ska hinna växa en endaste millimeter över den “ideala” längden.
PS. Nu har Vänsterpartiet i Eskilstuna lämnat in en motion “Bin är ingen bisak” till kommunfullmäktige där man föreslår att kommunen ska anlägga ängsmarker.
Jag återkommer med detta i ett annat inlägg.
Källhänvisning:
- Högskolan i Gävle. Akademin för teknik och miljö. Gräsmattans “Vara eller icke vara”. En undersökning av den traditionella gräsmattans moderna dilemma. Examensarbete 2014.
- Från handjagare till miljöbensin. Minabibliotek.se, av Hans Millgård Umeå Stadsbibliotek.
- Gräsklippare i 100 år – Husqvarna museum.
Rolf Waltersson
