Det mobbningsindustriella komplexet och Ukraina

I Sverige har det blivit nästan omöjligt att föra en saklig debatt om konflikten i Ukraina. Den bild som bekräftar svenska statens linje dominerar och får inte ifrågasättas. Tord Björk visar på att detta är resultatet av en medveten strategi från vissa mediala aktörer.

Börjar vi se konturerna av ett mobbningsindustriellt komplex – en industriell produktion av budskap där även statligt finansierad informationsverksamhet kan samverka med kommersiella intressen och parteliter? Metoden som syns i det offentliga samtalet går ut på att undvika källkritisk granskning och ersätta den med att systematiskt blanda samman stort och smått, fakta med övertolkningar. På så sätt skapas ett klimat där det är lätt att starta drev i systematiskt uppstyckade processer. Så kan sakfrågor personifieras och avpolitiseras i samma effektiva klyvning av det som håller ett samhälle samman. Resultatet är utstötning av enskilda individer som för tillfället ses som hot av makten, eller av en hel generation av ungdomsaktivister så som skedde under och efter EU-toppmötet i Göteborg 2001.

Ukrainakonflikten kan ses som ett typexempel på denna utveckling. Därför är det värdefullt att granska hur den hanteras av olika krafter i samhället. SVT:s planerade visning av dokumentären Ukraina – revolutionens mörka sida av franske filmaren Paul Moreira har utlöst ett drev vars resultat blev att visningen av dokumentären stoppades. Detta drev har föregåtts av flera andra om Ukraina.
Här granskas några av dessa drev, vilka huvudaktörerna är och vilka allmänna mönster som kan börja skönjas. De drev som här tas upp sker på västsidan. Likartade drev genomförs också från pro-rysk sida vilket fått stor uppmärksamhet.

Internationalens nättidning kan du läsa mer om propagandastrategierna, dreven och aktörerna

Liknande artiklar