Insändarskribenten Anna Olsson tycks mena att minskning av skillnader i disponibla inkomster (inkomster efter skatt, nettoinkomster) ska, då skattepolitik används, ske genom tydliga politiskt motiverade beslut, och inte genom att till exempel indexuppräkning utifrån inflationen av den så kallade brytpunkten undviks.
Brytpunkten ligger nu, 2023, vid en årsinkomst på 613 900 kronor (683 200 för den som fyllt 66 vid inkomstårets ingång). De som har högre inkomster betalar 20 procent i statlig skatt på den del av inkomsten som överstiger 613 900.
Och för att krångla till det: Om man utgår ifrån den så kallade beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga bruttoinkomsten efter det att det så kallade grundavdraget gjorts, talar man om skiktgränsen. Skiktgränsinkomsten, som svarar mot brytpunkten 2023 (613 900), är 598 500 kronor.
*******
Anna Olsson:
Om den så kallade brytpunkten: Den höga inflationen leder till ovanligt stora höjningar, både i år och nästa år.
Regeringen ska enligt lag ska fastställa skiktgränsen (“brytpunkten”) för statlig skatt, precis som den ska fastställa det prisbasbelopp som SCB räknar ut och som är grunden för beräkningen av skiktgränsen. I den meningen bestäms skiktgränsen av regeringen. Det är dock knappast ett aktivt beslut, som exempelvis införandet av ännu ett jobbskatteavdrag skulle vara.
Men nu slår den lagbundna beräkningen fel, säger främst politiker och skribenter till vänster. Regeringen borde inte ge höginkomsttagare dessa stora skattesänkningar.
Det kan man tycka. Det sticker i ögonen att rika gynnas medan de med lägre inkomster har svårt att alls klara sig.
Men det är inte bara skiktgränsen som beräknas relativt prisbasbeloppet.
- Grundavdraget höjs för alla skattskyldiga (enkelt uttryckt); vid uppnådd riktålder för pension (nu 66 år) även det förhöjda grundavdraget.
- Jobbskatteavdraget och det likartade fast något lägre avdraget för sjuk- och aktivitetsersättning höjs också.
- Garantipensioner höjs, liksom omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, samt aktivitets- och sjukersättning på både garantinivå och inkomstrelaterad nivå (som annars har släpat efter när löntagare fått reallönehöjningar ett antal år).
- Inkomsttaket för sjukpenning, föräldrapenning och flera andra ersättningar från Försäkringskassan höjs.
- Studiemedlen höjs.
Det är ofta personer med små ekonomiska marginaler som påverkas av dessa höjningar. Som får möjlighet att fortsatt klara av sina nödvändiga utgifter.
Om man av politiska skäl säger att skiktgränsen inte ska räknas upp för att det gynnar höginkomsttagare, vad har man då att säga om den andra sidan, av motsvarande men motsatta politiska skäl, hävdar att ersättningar och bidrag inte ska räknas upp?
Just det. Ingenting.
Anna Olsson
- Inkomstskattelagen (1999:1229) – (med beräkningar av grundavdrag, skiktgräns (“brytpunkt”), övriga avdrag)
- Socialförsäkringsbalken (2010:110) – (med beräkningar av prisbasbelopp samt ersättningar och bidrag)
- Studiestödslagen (1999:1395) – (med beräkning av studiemedel)
