Nja, just den formen av nationalism har jag väl aldrig känt mycket för.
Däremot har jag ofta känt mig glad över att vara svensk. Eller snarare över den stora lyckan i att bli född och ha fått leva just på denna bit av jorden.
Kanske gäller det i synnerhet oss som föddes på 1940- och 1950-talet. Vi drog ju en sällsynt vinstlott i mänsklighetens historia.
En period av framsteg som inte tycktes ha några gränser alls. Det gick väl inte alltid så fort som vi otåliga ville och inte alltid spikrakt heller. Men huvudriktningen var i alla fall den rätta – det kändes som om vi var på väg åt rätt håll.
De senaste årtiondena har det väl varit si och så med den saken. Om det är något vi kan önska oss en nationaldag som denna så är det väl att vi kunde få den känslan tillbaka
Mats Rosin, Umeå, på Facebook
Läs mer, sök på:
https://www.facebook.com/