Ärade direktör för El Pais:
Jag har varit tyst inför de upprepade manipulationerna de senaste dagarna om mitt land i ert ”tidnings-företag”. Man skulle kunna fråga sig, med eller utan ironi, om vi har gått miste om möjligheten att lösa de komplexa problem vi står inför genom att vi inte har tillgång till råden från El Pais.
”Retorik och verklighet” är titeln som redaktionen valde i artikeln om Kuba 18 april. Men retoriken och verkligheten för denna tidning/företag kommuniceras inte till läsarna då dess problem handlar om att betala sina skulder och hålla sig flytande.
På vilken mörk plats har redaktionen bestämt att det kubanerna önskar är ”ett ekonomiskt realistiskt ramverk”? Innebär ”realism” att sparka offentliganställda, minska inkomsterna, privatisera allt; tillåta att den 1 (en) procent som kontrollerar huvuddelen av världens tillgångar och den organiserade brottsligheten, också skulle kontrollera ödet för mitt land, som gamfonderna kontrollerar företagen Prisa och El Pais?
Verklighet är att Kuba, trots att USA:s sanktioner som utgör en ekonomisk, komersiell och finansiell blockad kvarstår, är ett av 44 länder i världen med en hög human utveckling (HDI). Kuba är det första land i Latinamerika som utrotat undernäring bland barn, det 28:e mest hälsosamma landet i världen enligt Davos Forum, det näst bästa landet i sin världsdel att vara mor i och det femte bästa landet i regionen vad gäller ”gott regeringsstyre” enligt Transparency International. Det är mitt land som avsätter mest i världen av sitt BNP till utbildning och det land där mordfrekvensen är nästlägst per capita i sin kontinent.
Jag inser nu att er redaktions fria och kreativa skapande är ren och skär retorik.
Hälsningar, Eugenio Martinéz Enriquez
Kubas ambassadör
Liberacion 160429
