Införandet av betyget F i det svenska skolsystemet har fört med sig allvarliga negativa konsekvenser för elever, lärare och för skolans uppdrag. Betyget F, som indikerar att eleven inte nått kunskapskraven, är en tydlig signal om misslyckande. Nuvarande betygssystem med betyget F sätter upp hinder för både lärande och personlig utveckling!
Ett F är inte bara ett betyg, utan en stämpel som riskerar att cementera känslan av misslyckande hos eleven. Psykologiska studier visar att negativ feedback ofta leder till lägre motivation och sämre prestationer, i synnerhet när feedbacken inte ackompanjeras av vägar framåt. Betyget F fungerar därmed som en bromskloss snarare än en sporre. Elever som får F känner sig ofta stämplade som “dåliga”, vilket leder till minskad självkänsla och i många fall till att de helt tappar intresset för skolan. Betyget F fokuserar helt enkelt på misslyckande istället för utveckling!
Betyget F bidrar också till ökad otrygghet för elever från socioekonomiskt utsatta områden, där möjligheten att få stöd hemifrån ofta är begränsad. Dessa elever riskerar att hamna i en negativ spiral där ett eller flera F inte bara påverkar deras chanser att komma in på gymnasiet utan även deras framtida arbetsmöjligheter. Detta bidrar inte bara till ökad segregation, utan underminerar även idén om skolan som en kompensatorisk kraft i samhället. Betyget F ökar redan befintliga skillnader och leder till utslagning!
Betyget F sätter också lärarna i en svår sits. När lärare pressas att leverera tydliga betygsunderlag som beskriver varför eleven får ett F, så förskjuts fokus från det pedagogiska uppdraget till administrativ betygssättning. Det leder till ett mindre utrymme för själva kärnuppdraget: att skapa så bra undervisning som möjligt. Vi vet också att lärare lägger mycket tid på att hantera elever som riskerar F, ofta utan tillräckliga resurser för att ge dessa elever det stöd de behöver.
Betyget F infördes som en del av liberalen Jan Björklunds reformer under hans tid som utbildningsminister. Reformen, som genomfördes år 2011, syftade till att skapa en tydligare koppling mellan elevernas prestationer och deras betyg. I teorin skulle detta höja både kraven och tydligheten i skolsystemet. Kritiken har dock varit omfattande, särskilt eftersom betyget F tenderar att sätta fokus på misslyckanden snarare än möjligheter till förbättring. Jan Björklunds reformer har därmed blivit en symbol för en allt mer prestationsinriktad skolpolitik, där konsekvenserna för de mest utsatta eleverna ofta förbises.
Det finns flera alternativ till dagens betygssystem som skulle kunna motverka de negativa effekterna av betyget F. Ett alternativ är att införa ett system där fokus ligger på elevers framsteg och utveckling snarare än deras misslyckanden. Internationella exempel visar att system där elever bedöms utifrån sina framsteg snarare än fasta kriterier ofta leder till högre motivation och bättre långsiktiga resultat. Man skulle också kunna dra lärdomar av de svenska folkhögskolornas system med omdömen som inte är ämnesspecifika utan reflekterar elevens helhetsutveckling under varje läsår.
Betyget F har blivit en symbol för skolans tillkortakommanden, snarare än ett verktyg för förbättring. Det är dags att ompröva hur vi bedömer elevers prestationer i skolan. Genom att skifta fokus från misslyckanden till framsteg kan vi skapa en mer inkluderande skola där alla elever får chans att lyckas. Sverige förtjänar ett betygssystem som bygger upp, snarare än river ner!
Linus Larsson,
F.d. lärare i kommunal och fristående skola och f.d. kommunpolitiker i utbildningsnämnden
Lästips:
Den svenska skolans förfall, eFOLKET, 19 december 2024
Trump hyllar den svenska skolan, eFOLKET, 7 oktober 2024
”Pengarna går dit de bäst behövs” säger profitskolans Styrelse – stoppade pengarna i egen ficka, eFOLKET, 17 augusti 2024
Låt staten ta över skolan!, Citerat Kajsa Ekis Ekman, krönika i Dala-Demokraten.
Läs också:
