- Vattenfalls köp av Nuon
- Bildandet av PostNord
Nu är det dansk-svenska offentliga postföretaget PostNord på väg mot konkurs. Maud Olofsson, Centerpartiet, är förmodligen Sveriges dyraste politiker sedan demokratins genombrott. Hon var näringsminister i Fredrik Reinfeldts regering och huvudansvarig för den misslyckades sammanslagning av det svenska och danska postverket Maud Olofsson
I historieböckerna kommer Maud Olofsson att minnas för två riktigt dåliga affärer: Vattenfalls köp av det nederländska bolaget Neon och bildandet av PostNord. Det konstaterade Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson för snart ett år sedan:
I sammanslagningen mellan de båda ländernas postorganisationer lurade danskarna skjortan av den svenska ministern. Det kostade miljarder, men blev ändå billigt i förhållande till Vattenfalls fiasko.
Köpet av det holländska energibolaget Nuon brukar beskrivas som den sämsta företagsaffären i Sveriges historia. Nerskrivningarna summeras nu till 56,4 miljarder kronor och ingen tror att det slutar där.
Det Vattenfall kastade bort under Maud Olofssons tid som ansvarig skulle ha varit en ordentlig grundplåt i ett nytt svenskt järnvägsnät eller tagit oss en lång bit på vägen mot ett hållbart energisystem.
Maud Olofsson tar dock lätt på sin roll i historien. Visst, det var en usel affär, och många varnade för en kommande krasch. Men vad ska en stackars minister göra när en bolagsstyrelse vill ut och handla, frågar sig den tidigare näringsministern i Svenska Dagbladet.
Tja, ett svar skulle kunna vara att kliva fram och ta det ansvar man fått av väljarna. Men så tänker alltså inte Maud Olofsson. Hon lägger skulden för Nuon-skandalen på sina – socialdemokratiska – företrädare och ansvaret för PostNord-haveriet på sina – borgerliga – efterträdare.
En annan av Sveriges mindre lyckade ministrar, socialdemokraten Allan Larsson* ger nu rådet att Sverige bör låta PostNord gå i konkurs och låt de danska delägarna få ta smällen. Han säger i Dagens Nyheter:
Det var en felaktig affär… Sverige fick samordningsförlusterna, medan det gav vinster för Danmark. Sverige gick in och subventionerade deras förlustbringande verksamhet. Den bör danskarna själva ta hand om. Svenska skattebetalare ska inte en gång till skeppa in pengar i en dansk förlustverksamhet…
Förlusterna ligger på den danska sidan. En svensk position bör vara att vi inte ska gå in med mer pengar för närvarande. Sedan får man se vad danskarna säger. Om de inte skjuter till mer pengar blir konkurs en följd.
Foste Hjälte
