Menar med “för tiden” att vi lever i en för humanister, socialliberaler och socialister mycket svår och deprimerande tid. På alla fronter. Det vet ni, jag behöver inte räkna upp. En tid då vi behöver ingjuta mod i varandra. För två är då säkert; inget är oföränderligt och inget förändras av sig självt. Och att vi som har objektiva motiv och intressen att – som skanderades i demonstrationståget – “slänga borgarna i papperskorgarna”, är så många fler än de som tjänar på att det politiska läget bevaras.
Av Göran Sonnevi ur diktsamlingen Det måste gå (1970)
Det är svårt att reparera
men det måste gå
Annars kunde vi lika gärna gå och dö
allesammans
Men först måste
dom gamla, skadade delarna bort,
fullständigt, slängas
åt helvete där dom hör hemma
Försöker man
bygga på skit blir det skit
Vem väljer
nya delar? Vem tillverkar dom?
Det måste vi göra
själva!
Det finns inga förlagor
Då är det kanske bättre att
göra nytt alltsammans?
Det är klart
Men det finns bara dom här
människorna som
finns här,
slitna, förbrukade Och det måste gå
För det går ju
inte utan människor
Även om de flesta inte fungerar så bra
är dom inte skitVi är inte skit”
Insänt av Lasse Pettersson,
röd pensionär