Jag har alltid varit en andlig sökare. Mormor var schartauan, mamma och pappa ateister, faster och hennes man frälsningssoldater. Jag kom inte i kontakt med Kväkarna genom någon livskris, missbruk eller fängelsetid, blev inte “frälst”. Tvärtom var det genom folkbildningen, Elin Wägner och Fogelstadkretsen. Först trodde jag det var en gammal grupp, som bara fanns i Storbritannien och USA, men fann en grupp i Göteborg och började gå i den.
Senare blev det möten på Kväkargården på Södermalm och Svartbäcksgården utanför Rimbo, men jag har även mött kväkare i Edinburgh och Wilmington. Kväkarna tror på “det inre ljuset” och “något av Gud i varje människa”, vilket passar mig. Gud är ingen skäggig gubbe i himlen, inte ens en Han. Gud är en ande eller kraft, det vi även kallar “moral” eller “samvete”. Således olika för olika personer.
Kväkarna saknar nästan helt teologi. Det finns inga dogmer eller symboler, kyrka eller präster. Det finns stilla andakter, men inga högmässor. För vissa kväkare är Jesus viktig. För andra, som mig, betydelselös. Eftersom Kväkarna kallar sig “Society of Friends” (Vännernas samfund) kallas sympatisörer “friends of the friends” (vännernas vänner). Som sådan har jag levt de senaste åren och trivts med det.
Kväkarnas historia präglas av demokrati, jämställdhet och pacifism. Slaverimotstånd, ickevåld och ett Nobelpris. I en serie på sju delar i vår ska jag utforska, inte främst kväkarnas historia, utan min egen andlighet. Den präglas av Tolstoj, Gandhi, Luther King och Hammarskjöld. Politik, pedagogik, folkrörelse och folkbildning. Serien spänner från 1682 till idag. Vi börjar med två tidiga föregångare.
William Penn
Bland annat på grund av religiös förföljelse i Storbritannien ledde William Penn 1682 en grupp kväkare till Nordamerika. Där grundade han kolonin Pennsylvania (“sylvania” är latin för skogsland), som ännu bär hans namn. Innan hade området vid Delawarefloden tillhört både svenskar (Nya Sverige med Fort Christina, dagens Wilmington) och holländare. Som huvudstad grundade Penn Philadelphia.
Delstatens författning vilade på kväkarnas värdegrund. Jämställdhet mellan könen (även om kvinnligt medborgarskap syntes för djärvt). Religionsfrihet (kväkarna intog ingen särställning gentemot andra trossamfund). Jämlikhet mellan folkgrupper och hudfärger, Penn handlade med ursprungsbefolkningen. Men i takt med att fler immigranter flyttade till Pennsylvania reducerades kväkarna från en majoritet till en minoritet.
Den unika karaktären förändrades, inte minst genom ämbetsmän som förskingrade och skodde sig. 1718 dog William Penn i Storbritannien. 1756 lämnade kväkarna det politiska livet och tjugo år senare upphävdes den gamla författningen. Pennsylvania blev en delstat bland de andra. Man deltog i Frihetskriget och Inbördeskriget, som nordstat på unionssidan. 2016 röstade man på Donald Trump som president.
John Dickinson
I tv-serien “John Adams” från 2008 grälar titelpersonen (Paul Giamatti) med John Dickinson (Željko Ivanek) om huruvida de ursprungliga tretton kolonierna (New England) ska bryta sig loss från Brittiska imperiet. Adams vill det, men inte Dickinson. Han tycker istället att Kongressen ska skriva till kungen och be om förhandlingar för att återupprätta relationerna till Moderlandet (the Mother country).
Adams är upprörd, eftersom hans familj bor utanför Boston (Massachusetts). Slagen vid Lexington och Concord var de två första konfrontationerna, som utlöste Frihetskriget 1775. När Dickinson föreslår att kolonisterna bör sträcka ut en olivkvist (an Olive branch) till britterna, tappar Adams tålamodet och utbrister:
“Jag dömer ingen mans religion, herr Dickinson. Men er kväkarkänslighet gör oss en stor otjänst, Sir.” (I sit in judgement of no man´s religion, mr Dickinson. But your Quaker sensibilities do us a gross disservice, Sir.)
John Dickinson var alltså kväkare. Efter kongressen drog han sig tillbaka och dog 1808. Sommaren 2013 åkte jag buss från Philadelphia till Wilmington och sökte upp möteshuset, där vännerna nyss avslutat en andakt. En kvinna tog emot och guidade mig. De som kände varandra, ställde sig i grupper och pratade. Jag fick fika och gick ut. Och där i trädgården ligger Dickinson begravd.
På kongressen fanns också Benjamin Franklin, George Washington, USA:s förste, och Thomas Jefferson, USA:s tredje president. Redan då fanns många av de motsättningarna (nord/sydstater, slaveriet), som ledde till Inbördeskriget (som vi ska studera i nästa del) och som fortsätter prägla det amerikanska samhället än idag.
Av Tobias Persson
Litteratur:
William Penn av Emilia Fogelklou
Serien “Andlighet”
Två föregångare- Slaveri
- Icke-våld
- Kongo-Kinshasa
- Pingströrelsen
- Fanatism
- Folkbildning och mötesdemokrati
