Bildskapare/förmedlare: Gordon Johnson / Pixabay.

Allt vanligare att regeringen kör över Lagrådets kritik mot nya lagar

“Land skall med lag byggas”, var Karl XV:s valspråk. Karl XV var kung över Sverige och Norge 1859-1872.

Men det måste vara lagar som är berättigade och som är utformade så att de inte strider mot andra lagar. Det kan gälla mänskliga rättigheter, likhet inför lagen, internationella lagar och regler Sverige förbundit sig att följa – till exempel FN:s barnkonvention.

För att granska att nya lagförslag från regeringen inte bryter mot andra lagar eller har andra brister har vi Lagrådet som, enligt regeringsformen, ska yttra sig om ett lagförslag.

Regeringen är dock inte skyldig att följa rekommendationer och synpunkter från Lagrådet. Men när man inte följer lagrådets invändningar eller rekommendationer måste regeringen motivera varför:

Lagrådet skapades 1909 (kallades från början Konungens lagråd). Tidigare sköttes dessa uppgifter av Högsta domstolen (…) Lagrådet skall granska:

  1. Hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt.
  2. Hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra
  3. Hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav
  4. Om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften
  5. Vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen”.

—Källa: Wikipedia

Ofta handlar Lagrådets kritik om detaljer, om justeringar av språk och/eller teknik i lagstiftningen.

Men på senare tid har det blivit allt vanligare att Lagrådet kommer med allvarlig kritik mot lagförslag från regeringen.

Även kritik att remisstiden i många fall blivit orimligt kort. Ibland bara någon eller ett par veckor, i värsta fall någon dag eller bara en halv dag därför att regeringen av olika skäl vill forcera igenom nya lagar för att visa sig “handlingskraftig”. Man kör helt enkelt över lagrådet.

Några exempel:

  • Den nya terroristlagen (se lästips eFOLKET)
  • Regeringens beslut att hemligstämpla i 20 år vilka som får elprisstöd. (se lästips)
  • Att polisen ska få rätt att utan brottsmisstanke kroppsvisitera utlänningar. (se lästips)
  • Undantaget för Cementa att bryta kalk på Gotland
  • Inskränkning 1990 av målsägarens insyn i brottmålsprocessen gällande buggning i den så kallade Ebbe Carlsson-affären.
  • 2015. Att regeringen, utan riksdagens godkännande, skulle ha rätten att stänga av Öresundsförbindelsen till Danmark.

I ungefär hälften av de fall där Lagrådet haft allvarlig kritik mot nya lagförslag väljer regeringen att strunta i Lagrådets invändningar:

Risken blir att vi kan få lagstiftning som strider mot vår grundlag, eller mot mänskliga rättigheter. Eller att vi får får lagstiftning som lämnar över makten till domstolar att fylla ut, säger Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, till SVT Nyheter. (se lästips)

Partik Bremdal är kritisk till det som politiker gärna kallar “snabbspår”, som han menar används för lättvindigt.

Ungern som varnande exempel

Om vi tillåter det här i normala fall, även om det inte är en kris som till exempel under pandemin. Då finns risken att en senare regering kan nyttja det här spåret och definiera vad allmänintresse är på egen hand.

Får vi då en illiberal regering som också har majoritet i riksdagen kan den snabbt köra igenom en massa lagstiftning som kanske inte är i linje med det vi kallar en rättsstat eller demokrati. Det finns ju sådana exempel i Europa. Ungern är ju ett klassiskt exempel som brukar tas upp där det gått väldigt snabbt att få igenom en massa lagstiftning, säger Patrik Bremdal i intervjun i SVT Nyheter. (se lästips)

Visst kan det vara bra med handlingskraftiga regeringar som fattar snabba beslut. Men när det gäller att stifta lagar kan det nog vara klokt att tänka efter före.

Annars kan det bli som Stig Grybes komiska figur Ante Nordlund från Mobacken, som berättade om sin bror:

Hilmer, bror min, han kan räkna han. Fort – men fel”.

Rolf Waltersson

Lästips:

Foto: Sang Hyun William Cho / Pixabay.

You May Also Like