30 år sedan Halabja

eFOLKET uppmärksammar 30-årsdagen av gasattacken mot Halabja samt kurdernas nuvarande situation i Mellanöstern

1988 var sista året på det åtta år långa kriget mellan Iran och Irak. Kriget skördade drygt en halv miljon människoliv. Som vanligt när det gäller krig, är det inte bara soldaterna som faller offer, utan de civila som är de som alltid drabbas hårdast. Bakom Iran-Irakkrigets kulisser utspelades år 1988 ett avskyvärt folkmord på kurder i irakiska Kurdistan. Folkmordet var en noga planerad militäroperation som den irakiska armén utförde i åtta steg. Målet med “Operation Anfal” (förstörelse på arabiska), som irakiska armén kallade den, var att bryta samarbetet mellan den kurdiska PUK-gerillan och Iran, återerövra de landområden som kurderna tagit kontroll över i östra Kurdistan och krossa allt motstånd hos den kurdiska folkgruppen.

Den blodigaste händelsen under detta folkmord var gasattacken mot staden Halabja den 16 mars. 5 000 människor dödades och kanske så mycket som 10 000 skadades av den nerv – och senapsgas som irakierna attackerade staden med.

Internationella övervakare kunde med satelliter se hur by efter by försvann i de områden som attackerades under folkmordet. Ändå väcktes aldrig frågan om folkmord i FN. Istället var Iraks uppbackare, USA, pigga på att beskylla Iraks fiende Iran för attackerna på kurderna. Mycket kan förvrängas och förljugas med hjälp av krigets kulisser.

I dag är det 30 år sedan gasattacken på kurder i Halabja. Iraks kurder har nu en form av självstyre, men är hårt pressade efter att den irakiska staten tog kontroll över staden Kirkuk i höstas. I Turkiet används kurderna av Erdogan som föremål för att hetsa igång krig och stärka sitt grepp om landet. Turkiet har gått så långt i sitt krigståg mot kurderna att landet nu för krig innanför ett annat lands gränser. I den syriska staden Efrin riskerar åtskilliga människoliv att spillas, när Turkiet och syriska rebeller omringat staden, som är befolkad av kurder.

I Sverige finns många exilkurder. På grund av svenska politikers tystnad när det gäller attacken mot Efrin råder i dag ett stort missnöje bland dessa människor. Socialdemokraterna har historiskt haft stort stöd bland denna grupp. Detta kan ändras när de enda politiker som uppmärksammar förföljelsen av kurder är politiker på vänsterkanten och Fredrik Malm från Liberalerna.

Det som måste ske är att det internationella samfundet tvingar Turkiet att upphöra med sina krigshandlingar och sin förföljelse av den kurdiska folkgruppen. Ett första steg i denna process är att vänsterkrafter världen över uppmärksammar 30-årsdagen av gasattacken mot Halabja och sedan tillsammans med kurdiska krafter börjar sätta press på de politiska partierna. I Sverige kan denna strategi bli effektiv i våran snart stundande valrörelse. Socialdemokraterna kommer garanterat inte kunna ignorera press från en tidigare så lojal och viktig grupp som kurderna.

Liknande artiklar:
I går behandlade eFOLKETs ledare folkomröstningen i den kurdiska regionen i Irak. I Eskilstuna gavs
Risken för spirande klasskamp och inter-etnisk solidaritet ska kvävas i nationalistisk yra Det blev som
Under torsdagen höll den konservative brittiske inrikesministern Sajid Javid ett informationsmöte med parlamentsledamöter. Mötet direktsändes
Idag för hundra år sedan, den 14 juni 1918, antog den svenska riksdagen en ny