Bildskapare: Alexander Gresbek / pixabay.

1 944 svenska forskare: “Ta klimatkrisen på allvar!”

1 944 svenska forskare och anställda i forskarvärlden uppmanar våra politiker att ta klimatkrisen på allvar. I en debattartikel införd i Aftonbladet den 25 augusti ställer de  frågan till politikerna: “Vad är det ni inte förstår?”

Många politiker ser ny teknik som lösningen på samhällets omställning, men forskningen visar tydligt att en stor del av omställningen måste ske genom att vi ändrar våra beteenden: konsumerar mindre, flyger mindre, äter mindre kött. Det krävs både personliga och strukturella förändringar, skriver forskarna.

Som forskare och medborgare är vi arga och förtvivlade över den senaste tidens utveckling. Vi ser hur en majoritet av våra politiska partier överger klimatpolitiken och i stället föreslår eller genomför politik som går stick i stäv med Parisavtalet och Sveriges klimat- och miljömål.

Våra politiker måste ta krisen på allvar och leda omställningen till ett framtida samhälle inom planetens gränser. Forskningen visar att en sådan framtid är möjlig. Det skriver 1 944 forskare och anställda från 45 svenska lärosäten och forskningsinstitut.

En sommar med livshotande värmeböljor i stora delar av världen. Dödliga bränder, långvarig torka, varmare hav och extrema temperaturer. Stormar och översvämningar. Stora viktiga floder torrlagda, förödande effekter för matproduktion, handel och energiproduktion.

Skogsbränder som de i Sverige 2018 kan kopplas till extrema temperaturer och torka till följd av klimatförändringarna, och långt värre katastrofer sker just nu i många delar av världen. Listan på klimatförändringarnas allvarliga konsekvenser kan göras ännu längre. Klimatförändringarna påverkar inte bara vårt välbefinnande, utan det handlar om vår egen och andra arters överlevnad och att civilisationer hotas.

Trettio miljoner människor tvingades på flykt redan år 2020 på grund av extrema väderhändelser. Samtidigt är den biologiska mångfalden hotad vilket minskar ekosystemens motståndskraft.

Forskningen om klimatet och den biologiska mångfalden visar tydligt att de globala kriserna inom dessa områden huvudsakligen är kopplade till ohållbar konsumtion.

Resursutnyttjandet är dessutom extremt ojämlikt fördelat både mellan och inom världens länder. Forskare och internationella organisationer har påpekat att världens rikaste tiondel, där majoriteten av Sveriges befolkning ingår, och som står för cirka 50 procent av de globala utsläppen, behöver ändra sin livsstil och drastiskt minska sina utsläpp.

För det krävs en genomgripande omställning av hela vårt samhälle.

I framtiden kommer samhället i ännu högre grad att behöva hantera flera kriser samtidigt. Då krävs samarbete, såväl inom landet som internationellt, med ett modigt, tydligt och starkt ledarskap.

Historiskt har Sverige ofta framstått som ett föregångsland. FN:s första konferens om människans miljö hölls 1972 i Stockholm på initiativ av Sveriges regering och ledde till flera viktiga framsteg på miljöområdet.I början av juni i år träffades representanter från hela världen i Stockholm för att uppmärksamma 50-årsjubileet av Stockholmskonferensen.

Det var tyvärr ingen vacker bild av Sverige som visades upp: sänkt bensin- och dieselskatt, pengar till nya motorvägsbyggen, förslag på halverad miljöbudget, minskade anslag till skydd av natur och ett minskat klimatbistånd.

Många politiker ser ny teknik som lösningen på samhällets omställning, men forskningen visar tydligt att en stor del av omställningen måste ske genom att vi ändrar våra beteenden: konsumerar mindre, flyger mindre, äter mindre kött. Det krävs både personliga och strukturella förändringar.

Världens forskare har lyft fram den här kunskapen, först lågmält och återhållet på det sätt som vi brukar genom vetenskapliga artiklar och rapporter, sedan mer artikulerat och högljutt i olika sammanhang.

Nu vill vi ryta: “Vad är det ni inte förstår?”

Läs hela texten:

Liknande artiklar