Kuppmakarnas miner var talande, när fiaskot i förra lördagen var ett faktum – OAS´ generalsekreterare, Colombias, Chiles och Paraguays presidenter. USA:s vice-president hade gått och gömt sig.

Venezuela i nio korta punkter. Rakt på!

Svensk-Kubanska Föreningens ordförande Zoltan Tiroler: Nedan sammanfattar den baskiska nyhetskanalen Cubainformacion i nio punkter bakgrunden, händelserna och syftena med krisen i Venezuela. Rekommenderas!

1. Venezuela: Bara askan kvar av skådespelet

Venezuela var platsen för en gigantisk reality-show, i vilken den onde president Nicolas Maduro förkastade den generösa humanitära hjälpen från USA.

Värdet på hjälpen, 20 miljoner dollar, var 1 500 gånger mindre än de tillgångar som den finansiella blockaden frusit, 30 miljarder dollar, och nekar Venezuela tillgång till. Men det är förstås det minst viktiga.

De som presenterade showen grät av ilska för att Maduro, intygade de, till och med satte eld på lastbilarna med hjälpen. Det spelar ingen roll att elden berodde på några av de hundratals molotov cocktail som den våldsamma och maskerade oppositionen kastade på colombianskt område. De som skulle leverera ”humanitär hjälp.” Men det är det minst viktiga.

Caracas upplevde den största demonstrationen till stöd för Maduro på flera år. Nej, det nämndes överhuvudtaget inte.

Hela showen och scenuppsättningen har för tillfället reducerats till aska. Den största mediebluffen under de senaste åren ligger i aska. Men påminnande om den som möjliggjorde tillsättandet av en nyfascistisk regering i Ukraina och kriget i Syrien.

För vår del finns inget tvivel: All, all vår solidaritet med Venezuela.

2. Fiaskot för en patetisk operation mot Venezuela

Operationen “Humanitärt stöd”, del av manuset för att röva Venezuelas olja har misslyckats. För tillfället.

Lastbilarna kom inte igenom. Varken från Brasilien eller Colombia. Kampanjen av skrämsel och hot mot Venezuelas militär lyckades bara få några tiotal att desertera, av totalt 250 000.

Nicolas Maduro har återfått folkligt stöd. Demonstrationerna för honom har mångfaldigats i hela världen. Och den groteska kampanjen mot honom har fått många människor att vakna och inse lurendrejeriet.

Det är ingen “humanitär hjälp” om den har oärliga politiska syften, precis som Röda Korset och FN sade om den, och vägrade delta.

Fiaskot har fått ett ansikte genom kuppmakaren Juan Guaidó, Colombias, Chiles presidenter och OAS´ generalsekreterare, fotograferade i lördags kväll.

När kuppmakaren skulle inta presidentposten förra lördagen. Ansiktsuttrycken illustrerar hur det gick. Kuppmakaren, OAS´ generalsekreterare, Colombias, Chiles och Paraguays presidenter. USA:s vice-president hade gått och gömt sig.
Nu kommer nya kvävnings- och blockadåtgärder. Den venezolanska oppositionen fortsätter att öppet be om en militär invasion av sitt land.

Men i det sammanhanget är president Nicolas Maduro inte ensam. Om det blir krig kommer den inte att ha några gränser.

3. Bluffhjälpen till Venezuela

USA inför nya sanktioner och en total finansiell blockad av Venezuela. Konfiskeringen och frysningen av tillgångar överstiger 30 miljarder dollar.

Effekterna av det ekonomiska kriget de senaste fem åren, med mekanismer som sabotage av valutan, överstiger 129 miljarder dollar.

USA:s satelliter stöder belägringen. Storbritannien tillåter inte Venezuela att ta hem 1 200 miljoner dollar av sin egen guldreserv. Colombia hindrade sändningen av 25 000 lådor med livsmedel och har nekat att sälja medicin för malariabekämpning. Bara för några dagar sedan hindrade Spanien sändningen av 200 000 doser mot kroniska sjukdomar som Venezuela köpt i Qatar.

Och ni vet; hjälpen som USA erbjudit, och som medierna skrivit om i veckotal – det handlar om 20 miljoner. 20.

Så avgör själv: är allt detta ett skämt, ett hån eller ett brott och en förbrytelse mot mänskligheten, med stöd av medierna?

4. Solidaritetsarbetare eller agenter: krossa samarbetet med Kuba

Det enorma sociala arbetet i fattiga stadsdelar och på landet hade inte varit möjligt utan Kuba, som i Venezuela har fler än 20 000 solidaritetsarbetare inom hälsovård, utbildning, kultur och idrott.

Men dessa lätt kontrollerade fakta är förvridna i en explosion av fake-news i sociala medier och massmedier. De är “agenter”, “spioner”. Det är en kubansk “invasion” av Venezuela.

Kubanska “agenter” styr de bolivarianska trupperna och påstådda “chavistiska paramilitära colectivos”. Ja, Kuba sägs till och med “ha trupper” i Venezuela.

Det behövs inga bevis. Oppositionens medier upprepar sina hatbudskap, en blandning av främlingsfientlighet och antikommunism.

Och medierna: Spanska dagstidningen El Pais hade en artikel med rubriken “Kubaner go home”, i vilken tidningen uppmanade till en militär intervention: “förkrossande, snabb och framgångsrik”.

Att krossa det arbete som 220 000 solidaritetsarbetare från Kuba utfört för de allra fattigaste under de senaste 15 åren. Det är ett av målen med det psykologiska kriget mot Venezuela, i vilken förtruppen är redaktionerna på de stora internationella mediehusen.

5. Venezuela Aid Live: de rika och machisterna som sjöng för kriget

Konserten “Venezuela Aid Live” var inte bara en sång till kriget och för en militär invasion av USA. Det var också ett macho-uppträdande från början till slut. Till att börja med var endast tre av 32 artister kvinnor. Spanjoren Miguel Bosé, i en sexistisk ton, krävde att Michelle Bachelet, FN:s Människorätts högkommissionär, skulle flytta på “röven” för att komma och se “avsaknaden av mängden” av mänskliga rättigheter i Venezuela, som Bosé uttryckte det.

Konserten visade upp en skamlig repertoar av sexistiska sånger med Mau, Ricky och Maluma som de värsta. Enligt argentinaren Diego Torres var man där för “ett enat Latinamerika” och för människor “som behöver höras.”

Det förstods på olika sätt. VIP-området var precis vid scenen. Resten av publiken placerades 200 meter därifrån. En perfekt illustration till klass, etnicitet och kön för det Latinamerika som denna musikaliska elit, made i Miami, representerade.

6. Bomber mot Venezuela och Kuba

De politiska bomberna mot Venezuela riktas också mot Kuba. I FN:s Säkerhetsråd fördömde USA den “kubanska interventionen” på venezolansk mark.

USA:s man i De Amerikanska Staternas Organisation, OAS, Luis Almagro anklagade Havanna för att exportera ”mekanismer för terror” och styra ”tortyr” i Venezuela. Dessutom är det den första ”diktaturen som är inblandat i knarktrafik”.

Och med de politiska bomberna kommer de mediala. Till exempel i bolagspressen följer Washingtons strategi med denna rubrik: ”Militär närvaro, knarktrafik och oljefördelar: sådan är den kubanska interventionen i Venezuela.”

Attacker kommer också från Colombia. President Ivan Duque, med stöd av medieapparaten, kräver att Havanna ska utlämna ELN-gerillans förhandlingsdelegation och därmed bryta de undertecknade internationella avtal som styr samtalen.

Och nyheten, mer än väntad: USA ska sätta upp Kuba på listan över länder ”som stöder terrorism.” Vilket innebär mer sanktioner.

Tiotusentals solidaritetsarbetare från Kuba som under de senaste 15 åren räddat två miljoner liv, det är den kubanska ”invasionen”.

Kuba som varit värd för fredsförhandlingar och garant för samtalen om Colombia: en ”terroriststat”.

Det råder ingen tvekan: vi lever i en tid av kamp och motstånd mot kriget. Det som alltid faller först, det är mediebomberna.

7. Venezuela – ett krig de inte kan vinna

Nicolas Maduro vann presidentvalet förra våren med 67 procent av rösterna i konkurrens med fyra kandidater från oppositionen.

Men de europeiska regeringarna, som Spaniens Pedro Sánchez, som är president utan att ha vunnit val [han tillträdde efter att förra regeringspartiet PP tvingades bort på grund av korruption], säger att valen i Venezuela inte är legitima och erkänner en kuppmakare: Guaidó.

Emmanuel Macron fördömer ”förtrycket” i Venezuela. Under tiden misshandlar hans polis utan förbarmande de protesterande gula västarna. Hittills tio döda och fyra tusen anhållna.

Colombias Ivan Duque pratar om “knark-diktaturen” Venezuela, medan hans land står för 65 procent av all kokainhandel i världen.

Brasiliens Jair Bolsonaro pratar om “mänskliga rättigheter” i Venezuela. När han just överlämnat Amazonas till agroindustrin och förföljer de jordlösas rörelse, MST, och kallar dem ”terrorister.”

“Lär er att världen är upp och ner” sade den store författaren och politiske kommentatorn Eduardo Galeano. Det är en lögnens värld, en oanständighetens värld, en plundringens värld.

Det är krig. Men de kan inte vinna det!

8. Libyen och Venezuela. Vem sade olja?

I Libyen installerade oppositionen mot Khadaffi det s.k. Nationella Övergångsrådet, som erkändes som den legitima regeringen av USA och en rad europeiska länder. Landets tillgångar i Storbritannien, 1 miljard euro från British Arab Commercial Bank försvann där, utan att lämna några spår.

Känns det igen? I Venezuela, precis som i Libyen, har tillkännagivits ett Nationellt Råd för en Demokratisk Övergång.

USA och regeringar i EU har erkänt en kuppmakare som president. Vita Huset har överlämnat kontrollen av venezolanska statens tillgångar till kuppmakaren, 7 miljarder dollar.

Hur det gick för Libyen vet ni: fundamentalistiska miliser beväpnade av väst, NATO-bombningar. Ett förstört, plundrat land, delat mellan krigsherrarna.

2011 sade Donald Trump i TV, när han var i opposition att, om han vore president, skulle han hjälpa de libyska rebellerna mot att få 50 % av deras olja. ”Libyen intresserar mig bara om vi kan ta deras olja.”

För några dagar sedan sade hans Nationelle Säkerhetsrådgivare John Boltan att det redan pågick samtal med USA-företag för att de “skulle producera Venezuelas olja.”

Under tiden pratar medierna om “internationella påtryckningar för att återinföra demokrati” i Venezuela. Vilka cyniker och hycklare!

9. Venezuela – ekonomiskt fiasko?

USA:s regering ger ett budskap som ständigt upprepas av medierna: att alla ekonomiska modeller med socialistisk inriktning är en katastrof. För att övertyga oss om att det är så, inför de finansiella blockader och sanktioner mot alla dem som ger sig ut på denna “misslyckade väg”: Kuba, Chile [under Allende], Nicaragua och nu Venezuela.

FN:s tidigare oberoende rapportör Alfred de Zaya betecknade det som ett 0147brott mot mänskligheten” när han rapporterade om det ekonomiska kriget och sanktionerna mot Venezuela.

1 250 miljoner dollar från Venezuela, avsedda för inköp av livsmedel och mediciner, hålls sedan flera månader av det europeiska företaget Euroclear.

Bank of England håller 1 200 miljoner av Venezuelas guldreserv och vägrar lämna ut det till ägaren.

Och Vita Huset har rövat 7 miljarder dollar från det venezolanska statliga oljebolaget PDVSA för att ge dem till “president” Guaidó.

Och så kan det tydligt bevisas: en ekonomisk modell som satsar på den offentliga sektorn, prioriterar sociala program och har en socialistisk orientering är en fullständig katastrof.

Eller inte. Att de inte skäms, dessa kriminella!

Cubainformacion 190306

Översättning: Zoltan Tiroler

Artikeln tidigare (6/3) publicerad på Svensk-Kubanska Föreningens hemsida, svensk-kubanska.se

Liknande artiklar: