Vi läser och hör i media om profitskolorna var och varannan dag. Det är vittnesmål om hur ägarna beter sig för att hålla kostnaderna nere och vinsterna uppe.
Till exempel genom att betala lägre lärarlöner än de kommunala skolorna. “Tusentals kronor i lägre lön på friskolor”, skriver tidningen Skolvärlden, citerad av Aftonbladet, när man jämför lönerna i Stockholm för grundskolelärare. Lärarna på Engelska skolan har cirka 3 600 kronor mindre i lön per månad jämfört med de kommunanställda lärarna enligt Lärarnas riksförbund. 38 030 kronor mot 34 427 kronor i Engelska skolan.
De “plockar russinen ur kakan” genom att främst ta emot elever till högutbildade föräldrar med studievana, och “väljer bort” elever med olika problem som har behov av extra resurser.
Om en elev som söker plats i en friskola har ADHD eller sitter i rullstol, är det helt plötslig fullt. “Tyvärr, vi kan inte ta emot fler elever just nu”, lät det när Sveriges Radio för några år sedan kollade hur lätt/svårt det var för elever med “problem” att få plats på en friskola.
Systemet är så konstruerat att privatskolor kan få ersättning för sina lokalkostnader som är högre än den faktiska kostnaden.
Vi får också var och varannan dag nya utredningar som visar hur de privata skolorna och det fria skolvalet leder till ökad skolsegregation.
Friskolesystemet leder också till “glädjebetyg” när skolorna på en “fri marknad” ska konkurrera med varandra.
Glädjebetygen är inget säkert mått på elevernas kunskaper.
Privata skolor kan “slå igen” från en dag till en annan och lämna eleverna i sticket, som det blev med John Bauer-skolan här i Eskilstuna.
Då är de kommunala skolorna tvingade att ha beredskap att på kort varsel ta emot alla “strandsatta” elever.
Vi vet att skattepengar avsedda för skolan genom en “magisk metamorfos” får vingar och flyger sin kos ända bort till någon skatteparadisö i Karibien.
Nu behövs verkstad – inte mera snack.
Men det finns ingen politisk majoritet för att ändra galenskapen. De borgerliga partierna, inklusive SD, tycks vara “faktaresistenta”.
Var vi har MP vet jag inte riktigt. De var ju pådrivande när friskolereformen infördes, och de ligger så lågt i debatten att de går “under radarn”.
Mätningar visar att en stor majoritet av folket är emot dessa “vinster i välfärden”. Även de borgerliga väljarna.
Vad som måste till är starkare utomparlamentariska aktioner och påtryckningar. Se på Greta Thunberg som började sin strid för klimatet med en egen sittstrejk – en strejk som spridit sig över hela världen och resulterat att många sjusovare vaknat upp ur sin törnrosasömn och nu inser att det går åt helvete om inget radikalt görs för att kraftigt begränsa utsläppen av växthusgaser.
Kanske dags för en stor strejk för att rädda skolan!
*****
Nu till rubriken: Amerikanska riskkapitalister tjänade en miljard på Engelska skolan.
Det var SVT Nyheter som den 21 december rapporterade:
När Engelska skolan köptes ut från börsen i december var det en av de största affärerna med svenska friskolor hittills. Den förra huvudägaren, det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates, har enligt SVT:s beräkningar tjänat drygt en miljard på sitt ägande av Engelska skolan, skriver SVT Nyheter. Och man fortsätter:
– Nu köper den Luxemburgregistrerade fonden Paradigm Capital ut internationella Engelska skolan från börsen till ett värde av över tre miljarder kronor.
– Vi kommenterar inte siffror, men det har varit en bra investering för oss, säger Birker Bahnsen, managing director på TA i London, till SVT.
Grundaren av Engelska skolan, Barbara Bergström, tjänade själv över 500 miljoner kronor när hon 2012 sålde delar av sitt “livsverk” till amerikanska TA. Hon har sedan dess sålt flera poster, men har kvar 13,9 procent av aktierna, via en amerikansk stiftelse.
Idag värderas Barbara Bergströms aktier till runt 400 miljoner kronor.
Det här är en karusell av köp och sälj som går så fort att det är svårt för den oinvigde att hänga med i svängarna.
Men man begriper att vårat svenska skolsystem nu är “big business”. Pengar tjänas på att äga friskolor. Och ännu mera pengar tycks det handla om när dessa skolor köps och säljs kors och tvärs.
Barbara Bergström bedyrar i en intervju för SVT att hon tänker på “de stackars barnen” i första hand. Vinsterna är något som råkar “slinka med” av bara farten, tycks det som.
Man må tro vad man vill om Barbara Bergströms och andra friskoleägare om deras ömmande för “de stackars barnen”.
Däremot kan man nog vara ganska säker på att de internationella riskkapitalister som nu köper upp svenska privatskolor skiter fullständigt i den svenska skolpolitiken och skolsegregationen.
Jag tror inte för ett ögonblick att ägarna till riskkapitalbolaget TA Associates och den Luxemburgregistrerade fonden Paradigm Capital bryr sig om annat än högsta möjliga vinst på satsat kapital när de köper och säljer skolor.
Rolf Waltersson
PS. Det här handlar inte om små byskolor som räddas från nedläggning genom att föräldrar går samman. Det handlar om de som ser skolan som “vilken affär som helst” som man ska mjölka pengar ur.
