Motståndsrörelsen mot utvisningarna av de afghanska ungdomarna. “Vi står inte ut” och “Stoppa utvisningarna”.
Hösten 2016 startades dessa två grupper som fått mycket stor betydelse för att lyfta de ensamkommandes situation, informera allmänheten och tvingat fram politiska åtgärder.
Vi står inte ut men vi slutar aldrig kämpa är ett nätverk av professionella och volontärer som på olika sätt arbetar med ensamkommande ungdomar, oavsett ursprung. Nätverket startades av fyra kvinnor, där de som synts mest i offentligheten är läraren Sara Edvardson Ehrnborg och socionomen Kinna Skoglund. Mycket snabbt anslöt sig tusentals andra, och nätverket har idag mer än 10 000 medlemmar. Vi står inte ut arrangerar aktioner, publicerar rapporter, skriver pressmeddelanden och uppvaktar politiker och myndigheter. Man arbetar mycket via facebook, där man har ett antal slutna grupper för erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna.
Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! bildades av läkaren Ingrid Eckerman som ett upprop/namninsamling och en facebookgrupp. Man har en hemsida som ständigt uppdateras med både fakta och argumenterande texter, driver brevkampanjer och skriver debattartiklar. Facebookgruppen, som idag har nästan 22 000 medlemmar, är öppen för alla som är engagerade i frågan, oavsett profession.
Till skillnad från Vi står inte ut välkomnar man även de ensamkommande själva som medlemmar, och utöver den ursprungliga funktionen som opinionsbildare och informationsspridning har facebookgruppen blivit viktig för att ge stöd och råd till oroliga och förtvivlade ungdomar. Det har bildats två slutna undergrupper som mer specifikt har syftet att förmedla hjälp och erbjuda erfarenhetsutbyte om känsliga frågor. Hösten 2017 bildades föreningen Stöttepelaren som samlar in pengar och genom ett 20-tal lokalgrupper förmedlar stöd till ungdomar som hamnat utanför alla stödsystem.
På sensommaren 2017 startades rörelsen Ung i Sverige. En liten grupp afghanska ungdomar började sittstrejka på Mynttorget i Stockholm med krav på att Migrationsverket skulle stoppa utvisningarna till Afghanistan. Gruppen växte snabbt, sittstrejken flyttades till Medborgarplatsen och de afghanska ungdomarna och Ung i Sveriges förgrundsgestalt Fatemeh Khavari fick stort utrymme i massmedia. Sedan sittstrejken avslutades efter någon månad har Ung i Sverige genomfört andra aktioner och arbetat med de ensamkommandes frågor på andra sätt, till exempel genom bostadsförmedling.
Även i andra städer än Stockholm har afghanska ungdomar kämpat för sina rättigheter. Sittstrejken i Göteborg har varje fredag sedan i augusti vandrat till Migrationsverkets lokalkontor för att framföra sina krav. En av manifestationens ledare, Zahra Samadi, kommer senare i år att få ta emot Raoul Wallenberg Academy:s ungdomspris Ungt Kurage tillsammans med bland annat Ali Zardadi, som efter bara ett drygt år i Sverige publicerade boken Ängeln och Sparven och som reser runt i landet och håller föreläsningar om de ensamkommande ungdomarnas situation.
2017 var också en av prisvinnarna en afghansk ungdom, Ahmad Rahimi som bland annat arbetar med videofilmer där han intervjuar politiker och belyser den rättsosäkra asylprocessen. Arif Moradi, som också var med och grundade Sittstrejken i Göteborg, har presenterat videofilmer där han förmedlat hopp och mod till andra ensamkommande ungdomar och hållit en mängd föreläsningar runt om i landet.
Vänsterpartiet röstade mot den tillfälliga lagen och har i princip stött de ensamkommandes kamp, men med mycket skiftande intensitet. Riksdagsledamoten Christina Höj Larsen har på ett mycket aktivt sätt utnyttjat sin position för att lyfta frågan och föra fram starka argument. Men även inom andra partier, både regeringspartier och opposition, är det många som engagerat sig för de ensamkommande och säkert bidragit till att den nya gymnasielagen nu kommer att bli verklighet.
Både Vi står inte ut och Stoppa utvisningarna har medlemmar och aktivister som kan samarbeta bra kring vår gemensamma fråga trots att vi för övrigt har helt skilda politiska och religiösa uppfattningar.
Den nya gymnasielagen har nu antagtis av riksdagen. Regeringen hoppas att frågan om asylpolitik och ensamkommande ungdomar därmed ska kunna läggas åt sidan, men den rörelse som kämpar för och med ungdomarna kommer inte att låta det ske. Vi ger oss inte förrän alla utvisningar till Afghanistan stoppas och ungdomarna erbjuds en trygg och varaktig framtid i Sverige.
Karin Fridell Anter