Carmen Sandiegos artikel har tidigare varit publicerad i nättidningen Internationalen.
Antalet hushåll som mottog ekonomiskt bistånd minskade under 2023, enligt en rapport från Socialstyrelsen. Detta skulle naturligtvis vara något positivt om det berodde på att färre människor behövde bistånd. Men mycket tyder på att den minskade siffran snarare har att göra med att det blivit svårare att få bistånd.
Under 2023 fick 146 000 hushåll ekonomiskt bistånd, en minskning från 161 000 hushåll 2022. Kommunerna betalade ut cirka 10,4 miljarder kronor i bistånd, vilket är en minskning med 11 procent justerat för inflation. Ensamstående kvinnor med barn var den vanligaste gruppen som mottog bistånd, med 11 procent av dessa hushåll beroende av stöd.
Ensamstående män var den grupp där flest mottog bistånd. Antalet barn i biståndshushåll minskade med 17 procent, och antalet vuxna med långvarigt bistånd (10 månader eller längre) minskade med 8 procent.
Samtidigt visade statistik från SCB att arbetslösheten ökade med 0,2 procent under 2023, medan antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen minskade med drygt 2 procent. Skillnaden beror på att SCB mäter arbetskraften genom arbetskraftsundersökningar (AKU), medan Arbetsförmedlingen räknar antalet inskrivna arbetslösa.
En studie från 2023, “Ett skyddsnät för alla?” av Åke Bergmark och Hugo Stranz, visade att försörjningsstödet minskat och blivit svårare att få de senaste 25 åren. Studien pekar på att fler ansökningar avslås och att mindre bistånd beviljas till de som får stöd. Detta trots att villkoren i socialtjänstlagen inte förändrats. Tapio Salonen, forskare vid Malmö universitet, har tidigare sagt till SVT att trösklarna i socialtjänstens handläggning har blivit högre, vilket kan bero på en mer restriktiv tidsanda.
En annan förklaring är att människor som vill ansöka om bistånd motarbetas av socialtjänsten. Handläggare kan hävda att personen inte har rätt till bistånd och försöka avskräcka dem från att lämna in en ansökan. JO har kritiserat socialtjänster för sådana förhandsbedömningar.
Stadsmissionens fattigdomsrapport 2023 pekar också på en ökning av personer med långvarigt försörjningsstöd som söker hjälp hos dem. Rapporten definierar även “icke-mottagare”, personer som borde förvänta sig hjälp av det offentliga men som inte får det. Detta inkluderar troligen många som fått förhandsbesked eller nekats bistånd och de som helt gett upp att söka hjälp.
Om målet är ett jämlikt samhälle är det dåligt. Människor i behov av ekonomiskt bistånd som inte får det når sannolikt inte en skälig levnadsnivå. Vad gör de då när pengarna inte räcker? Vissa kan tvingas bo kvar hos våldsutövande makar, andra vuxna barn lever på sina föräldrars pension, och vissa kan tvingas till olagliga handlingar som att sälja droger eller begå inbrott för att överleva. Detta leder till ett alltmer ojämlikt samhälle.
Carmen Sandiego
