Skribent: Tord Björk,
medlem i rådet för Internationella fredsbyrån (IPB) och internationella rådet för World Social Forum
Jesper Sandström hånar Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg med hjälp av Timbro, en organisation för att påverka samhällsdebatten betald av Svenskt Näringsliv. Stilen är sliskig. Sandström låter som om han står för en moralisk kritik av den ändrade hållning Lindberg haft i en del frågor. Men vad han själv står för i sak är outtalat. Vi får aldrig veta annat än att det är upprörande att någon ändrat åsikt.
Denna stil utan saklig substans och egen hållning kännetecknar sammansmältningen av Svenskt Näringsliv, moderaternas och Sverigedemokraterna intressen. Underförstått talar med darrande stämma det nya arbetarpartiet som står upp för folkhemmet som socialdemokraterna och vänstern förrått.
I sak är det Lindbergs ändrade åsikt när det gäller invandring och NATO som propagandarösten från Svenskt Näringsliv tar upp. Den ändringen finns anledning för de som genuint står upp för invandrares rättigheter och freden att ta upp. För moderater och näringslivet som gick samma väg från att tala om att vi ska öppna våra hjärtan till motsatsen handlar det istället om hyckleri.
Samma sak när det gäller Lindbergs hållning i fredsfrågan. Här blir hyckleriet från näringslivets håll än mer påtagligt. Lindbergs ändrade hållning om NATO medlemskap var ingen svängning i grundfrågan. Han hade länge ställt sig på samma sida som Svenskt näringslivs propagandister i försvarsfrågan och drivit kampanj på twitter mot pacifister.
Svenskt Näringsliv finansierar flera organisationer för att hetsa mot folkrörelser. Timbros uppgift har varit att rulla arbetar- och bonderörelsens välfärdsstat tillbaka och hjälpa riskkapitalister att bli finansierade av skatter. Frivärld startad 2011 har fått utrikespolitiken som sitt område.
Med hjälp av dess medarbetare, utrikespolitiska instituten i Finland och Sverige samt organisationer som verkar för USA och Storbritanniens intressen skulle Aftonbladet krossas som en motvikt till näringslivets rustningshunger. Åsa Linderborg, tidningens kulturchef var måltavlan för att rensa svenska offentligheten från plattformar där fredsrörelsen inte sågs som ryska desinformatörer.
Kampanjen lyckades fullständigt. All kritik mot Frivärld och dess samarbetspartners kampanj brännmärktes som en rysk desinformationskampanj. Detta medan Aftonbladets nyhetsredaktionen stod och tittade på. Frivärlds medarbetare kunde fritt utklädd till neutralt sakkunnig för det finska Utrikespolitiska institutets räkning starta den lögnaktiga kampanjen mot Aftonbladet.
Karin Pettersson som efterträdde Linderborg som kulturchef gillar inte på goda grunder Timbros kampanj mot Lindberg. Men vad trodde tidningen när den struntade i att granska Svenskt Näringslivs lögnaktiga kampanj mot Aftonbladet och fredsrörelsen. Trodde man på allvar att kampanjen mot Aftonbladet skulle upphöra om man föll den egna kultursidan i ryggen och inte använde sina nyhetsgranskande resurser för att stå upp för sin sak?
Det blev ett fortsättningskrig. Så länge Petterson stannar vid att beklaga kampanjen mot Lindberg men inte tar itu med den lögnaktiga delen av näringslivets kampanj mot kultursidan och mot fredsrörelsen saknar Aftonbladet trovärdighet. Tidningen kommer att fortsätta vara orkeslös i kampen mot att demokratiska normer håller på att upplösas i Sverige.
Ett uttryck för denna antidemokratiska tendens är näringslivet vilja att totalt dominera fredsdebatten och tysta fredsrörelsen. Det kommer vi inte att gå med på vare sig vi har Aftonbladet med oss eller inte.
Tord Björk
Länkar: