På SVT1 går en programserie som heter “Svenska nyheter”, ett program som säger sig vara satiriskt och som därmed tar sig friheten att driva med allt och alla:
“Kristoffer Appelquist leder satirprogrammet som ska förklara varför saker och ting är som de är, och hur de borde vara, och skämtar om sånt som är politik och sånt man inte visste var politik”, enligt Svenska nyheters beskrivning av sig själva.
Jag tittar ibland, ofta med blandade känslor. Det som ska vara satir är ofta plumpa inslag som stryker fördomar och okunskap medhårs.
Vad är satir:
“Den grundläggande idén med satir, är att satir på ett humoristiskt sätt visar på ett missförhållande i syfte att verka för en positiv förbättring”, enligt Wikipedia.
En del menar att kännetecken på satir är att den slår “nerifrån och uppåt”.
Det finns säkert andra beskrivningar om vad satir är, eller borde vara.
Hur som helst, i fredags 13 oktober tittade jag på Svenska nyheter. Ett av inslagen handlade om Förintelsekonferensen i Malmö. Programledare skulle förklara från vilka grupper i samhället antisemitismen sprids.
Med hjälp av en triangel med ordet “judar” mitt i triangeln, och orden “islamister”, “nazister” och “vänstern” vid triangelns tre spetsar.
Det är, enligt Svenska nyheter och Kristoffer Appelquist, islamister, nazister och vänstern som sprider judehatet.
Som bevis för att vänstern sprider judehat sa programledaren ordagrant:
“Vänstern sprider judehat genom att enögt hålla på Palestina i en av världens mest komplicerade konflikter”.
Dagen före Svenska nyheter, hörde jag ett inslag i radion P1 om förintelsekonferensen i Malmö där en deltagare påstod att “kritik mot Israel är belägg för den ökande antisemitismen”.
Det här tycker jag är att blanda bort korten. Dels blandar man i debatten ofta ihop antisemitism med antisionism.
Jag är inte den rätte att förklara skillnaden. Men i korta drag kan man säga att antisemitism är fientlighet, fördomar och diskriminering av judar. Antisionism är kritik mot sionismen – som är en politisk rörelse.
Att sedan påstå att (berättigad) kritik mot den politik staten Israel bedriver, inte minst gentemot palestinier, är liktydigt med antisemitism, det är helt horribelt.
Om man till exempel kritiserar att de illegala israeliska bosättningarna på ockuperad palestinsk mark skulle vara liktydigt med antisemitism, då skjuter man högt över målet.
Antalet israeliska bosättare på ockuperad palestinsk mark är nu över 600 000. Bosättningarna är ett brott mot fjärde Genévekonventionen och anses vara ett krigsbrott enligt ICC (Internationella brottmålsdomstolen)
Det finns många israeler som är kritiska mot hur staten Israel behandlar palestinier. Då skulle per automatik dessa israeler vara antisemiter. Påståendet faller på sin egen orimlighet.
Backar man ett antal årtionden fanns det kollektivjordbruk, kibbutzer, i Israel som fungerade som nån slags “utopisk socialism”. Till exempel hade alla som arbetade på kibbutzen lika lön enligt devisen:
“Av var och en efter förmåga. Åt var och en efter behov”.
Det var många, inte minst inom vänsterrörelsen, som då reste till Israel för att delta i solidaritetsarbetet på dessa kibbutzer.
Lästips:
- Israel var ett utpräglat vänsterprojekt – Krönika av Dick Harrison i SvD 2021-05-23
- Gå även in och lyssna på Svenska nyheter avsnitt 4 från 13 augusti. Inslaget jag skriver om kommer ungefär 8 minuter in i programmet som hittas på SVT Play.
Rolf Waltersson