I fyra delar tänkte jag blicka tillbaka på 90-talets punkscen. Det hände sannerligen mycket detta årtionde då punken blev riktigt stor. En intressant händelse var förstås det där globala nätverket World Wide Web. Det öppnade många nya dörrar för punkare runt om i världen. I den här delen är det mina tankar som får flöda fritt så var beredda på långläsning.
Jag hade lyckan att ha internetuppkoppling både i skolan och hemma ganska tidigt, 1995 om jag minns rätt. Jag kommer så väl ihåg första gången jag knappade in PUNK i Altavistas sökmotor, det här var flera år innan ”att googla” blev ett begrepp. Den allra första punksidan jag var inne på var Sanctuary, en irländsk sida som hade otroligt mycket bilder och artiklar.
I mitten av 90-talet fanns det bara runt 100.000 webbsidor jämfört med idag då det börjar närma sig hissnande 2 miljarder sidor. Punkscenen var faktiskt snabb att anamma nätet även om så klart vissa såg det som ”sell out”, ett uttryck som redan då kändes urvattnat.
På något sätt känns det som internet skapades för världens alla punkare och kanske framför allt för de på glesbygden och de på jordens lite mer avlägsna delar. Det kodades HTML i rask takt och helt plötsligt kunde ett okänt band från Grums, Paderborn eller Manizales nå ut över hela världen. Idag anses inte dåtidens hemsidor vara så granna men nostalgin flödar över rejält när man tittar på de där gamla sidorna.
De olika internetleverantörerna erbjöd plats för att skapa hemsidor vilket gjorde att webbadresserna kunde vara rätt svåra att komma ihåg, för det var väldigt sällan bara bandnamn.com. Som ett exempel var man tvungen att knappa in http://www.ikm.his.se/ikm/~a94olaek/distortion/distortion.html för att komma till Distortion Records hemsida. För att korta ner adresserna gick det att skaffa till exempel dessa adresser come.to/bandnamn eller listen.to/bandnamn.
När internet blev mer tillgängligt kunde vem som helst skapa en hemsida. Bland de utländska punksidorna var World Wide Punk en av de man besökta mest frekvent. Där fanns en imponerande samling med länkar till andra punksidor, band, fanzines, skivbolag och annat punkrelaterat. Det var bra fart på byggandet av hemsidor även i Sverige. Flera fanzines flyttade in på webben, bland annat Skandal Fanzine, Pie Mag och Backlash. Sen fanns bland många andra även Psykopatens Punksida, Reines Punk Page och Puttes Punk Page.
På vissa sidor kunde man även ladda ner musik, jag minns första gången jag hörde Blitz, då hade jag laddat ner deras Someones Gonna Die, eller det var så klart inte hela låten, men då var jag ändå nöjd med bara ett ljudklipp, dock i det förfärliga Real-formatet. Några år senare kom Napster vilket gjorde att det fanns möjlighet att ladda ner hela skivor. Det tog ju sin tid men det var det värt.
Jag tror inte att så många hade hittat till den legendariska festivalen Bollnäspunken om det inte vore för att de hade en hemsida. De hade även sin episka gästbok (kallad Mäskbok). Ja gästböcker var också väldigt populära då. Ska man översätta det till något liknande idag så var det som att kommentera på någons facebookvägg. Det var ett sätt att få kontakt med andra likasinnade.
Ett annat var de webbchattar som fanns. Passagen och Aftonbladet var populära, själv hade jag hittat den amerikanska Sam N Ellas Punk Rock Chat, något som ledde till att mitt band åkte ner och spelade i Göteborg eftersom delar av Göteborgsbandet Confront också hängde i det chattrummet. Eftersom Sam N Ellas var internationell fick man kontakt med både personer och band från hela världen. Sen var även Passagens chattrum Exilen väldigt populärt bland mer alternativa människor.
För mig fanns det dock en sida som var lite bättre än alla andra, Swedish Punk And Hardcore Archives som skapades av Staffan, tidigare räddaktör [SIC] för fanzinet Krama Varandra. SPHA fungerade lite som Word Wide Punk men där handlade det enbart om svensk punk. Staffan beskrev sidan så här:
”I want to create the ultimate resource for anyone interested in swedish punk and hardcore music. I want to gather every little bit of information about the scene, past and present”.
SPHA hade lite snyggare layout än alla andra sidor, den var inte så rörig och såg faktiskt professionell ut. Där fanns information om mängder av band både större och mindre. När jag tittar på sidan idag känns den dock inte lika fet som jag tyckte att den var då, men det är väl lite så det fungerar när man traskar i minnenas allé. SPHA hade även en community med mailinglista, chat och den obligatoriska gästboken.
Det blev som sagt enklare framför allt för band att nå ut genom internet, tidigare hade de flesta kontakter skett brevledes där väntan var lång på att få svar från någon tjomme i USA eller Japan. Att maila och få svar direkt var något helt annat. Nätet fylldes på med nya band dagligen men sen fanns det de band som var väldigt tidiga på nätet. Bland dessa kan jag nämna dels mitt eget band Pass Out men även Ölhävers och Nepente. Annars är min uppfattning att kängbanden nästan dominerade nätet med Rajoitus, Diskonto, Dissober, och Meanwhile i täten.
En annan vanlig företeelse var att man gjorde hemsidor om sina favoritband. De stora banden kunde ha mer eller mindre hur många sidor som helst som sköttes av fans. Millencolin som förvisso inte hade hunnit bli riktigt riktigt stora då hade sidor av fans från hela världen. Här är en av dessa från 1998.
Det här med hemsidor höll ändå i sig en bra bit in på 00-talet innan rena sociala nätverk tog över en hel del. Först var det Myspace som länge fungerade bra men något hände och de flesta hoppade över till Facebook. I dagsläget tror jag att Facebook kommer att regera länge till. Visst finns det många som pratar om att lämna men samtidigt finns det tyvärr inte så många bra alternativ för ett band som vill synas.
Jag skulle nog kunna skriva 6000 tecken till om punkens historia på nätet men har väl fått med i alla fall några av de viktigaste beståndsdelarna, i alla fall på hur jag ser det. Att se tillbaka på hur hemsidorna såg ut och hur de utvecklades med åren är rätt intressant även ur ett internethistoriskt perspektiv. Här under kommer ett axplock av olika sidor från 90-talet.
