Titt som tätt hör man i debatten om invandring, integrering, ja till och med assimilering, att det måste ställas högre krav på alla som vill bo och leva i Sverige. Det är inte bara goda språkkunskaper utan även samhällskunskap och svenska seder och bruk för att bli svensk medborgare.
Det är i och för sig önskvärt att alla, svenskar som invandrare, kan tala och skriva svenska. Likaså att man vet hur samhället fungerar, att man inte bryter mot lagen, att man ställer sig sist i kön, att man inte kastar skräp i naturen, att man källsorterar, och så vidare.
Men när kraven riktar sig specifikt mot invandrare finns de en baktanke. Att det mera handlar om att diskvalificera invandrare så att man får nån slags motivering, en förevändning, för att göra livet så surt som möjligt för dem.
Ett exempel är en riksdagsmotion från 2014, “Medborgarskapets betydelse”, skriven av Sverigedemokraterna David Lång och Mikael Jansson:
En utländsk medborgare som önskar få ett svenskt medborgarskap bör avkrävas en ed om att han eller hon svär trohet och lojalitet till Sveriges Konung, svenska staten och den svenska nationen.”
Man skriver också att den sökande ska genom godkända tester ska ha goda kunskaper om svensk kultur, historia och svenska språket, staten och nationen för att bli svensk medborgare.
Visserligen är motionen 10 år gammal. Men den är högst aktuell även idag då kraven på invandrare blir allt hårdare. Likaså höjs röster för att man ska kunna bli fråntagen sitt medborgarskap om man ”inte sköter sig”.
Ett färskare exempel är från 2021, “Delbetänkande om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (USSMA)”, från Regeringskansliet. Man skriver inledningsvis i den 453 sidor långa utredningen:
Kunskaperna föreslås kunna visas på olika sätt. Ett sätt föreslås vara genom godkänt resultat på ett särskilt framtaget prov i svenska och samhällskunskap (med borgarskapsprovet), men det ska också vara möjligt att visa kun skaper på andra sätt … Syftet med kravet är att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle.”
Läs ovanstående citat noga. I skrivelsen från Regeringskansliet har man lyckats med bedriften att göra två språkfel, två helt obegripliga särskrivningen i den ingressen ”medborgarskapsprovet” har blivit ”med borgarskapsprovet”. Och ”kunskaper” har blivit ”kun skaper”.
I och för sig inget konstigt i dessa tider när obegripliga särskrivningar står som spön i backen. Men ändå anmärkningsvärt när det är en skrivelse från en statlig myndighet som handlar om just vikten av att behärska språket
Jag har roat mig med att titta på hur det ser ut i Norge där man har krav på språkkunskap, samhällskunskap, historia, geografi och annat för att beviljas norskt medborgarskap. Några exempel:
När fick kvinnor rösträtt i Norge?
1907
1917
1927
Hur många procent av de yrkesaktiva i Norge jobbar i offentlig sektor?
Cirka 30 %
Cirka 50 %
Cirka 70 %
Vilka län ligger i Nord-Norge?
Finnmark, Troms, Nordland
Oppland, Hedmark, Akershus
Hordalen, Rogaland, Vest Agder
Det ingås lite mer än 20 000 äktenskap i Norge varje år. Hur många gifta par skiljer sig?
Cirka 5 000
Cirka 10 000
Cirka 15 000
Vad hände 1940?
Norge blev ett självständigt land
Norge fick sin första president
Norge blev ockuperat av Tyskland
Vem finansierar universitets- och högskoleutbildning i Norge?
Staten
Familjen
Stora företag
Det visar sig att till och med många norrmän får underkänt i provet för norskt medborgarskap. Ändå har man tre alternativ. Alltså 33 procent chans att få rätt om man gissar.
Det skulle vara kul att se hur motsvarande frågor i samhällskunskap, geografi, historia och annat skulle se ut i ett motsvarande prov för svenskt medborgarskap. Till exempel:
Kan Sveriges konung straffas om han bryter mot lagen?
Ja
Nej
Har Sverige bedrivit slavhandel?
Ja
Nej
I vilket landskap ligger Göteborg?
Bohuslän
Västergötland
Halland
Hur långt är det från södra till norra Sverige?
Cirka 1 200 kilometer
Cirka 1 600 kilometer
Cirka 2 100 kilometer
Hur många procent av de yrkesverksamma i Sverige jobbar i offentlig sektor?
Cirka 30 %
Cirka 50 %
Cirka 70 %
Vilket år beslutades om kvinnlig rösträtt i Sverige?
1909
1919
1929
Vilket år upplöstes unionen mellan Sverige och Norge?
1885
1905
1925
Blir man en bättre medborgare om man vet att Sverige är 1 600 kilometer långt och 500 kilometer brett på bredaste stället?
Rolf Waltersson
Lästips:
Skärpta krav för att bli norsk medborgare – SVT Nyheter, 28 april 2018
Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap – SOU 2021:2 – Regeringskansliet
Högskoleprovet 2024 – Öva ordförståelse – SVT Nyheter, 18 oktober 2024
