I går 24 oktober, på FN-dagen ratificerade Honduras FN-resolutionen mot kärnnvapen. Därmed har 50 medlemsstater ratificerat dokumentet som antogs i FN 2017 av 122 medlemsstater och som hittills undertecknats preliminärt av 84 stater.
– En seger för mänskligheten, och ett löfte om en säkrare framtid, säger Peter Maurer, ordförande för Internationella Rödakorskommittén.
Fredsorganisationen ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) fick 2017 ta emot Nobels Fredspris för sin roll i arbetet för att få till stånd en bindande FN-resolution om förbud mot användning, hot om användning, transport och lagring av kärnvapen.
Sverige var ursprungligen mycket aktivt i utarbetandet av resolutionen. Men efter starka reaktioner från de kärnvapenbestyckade NATO-makterna USA, Storbritannien och Frankrike backade den svenska regeringen. Pådrivande i regeringen för anpassning till kärnvapenmakternas krav var försvarsministern Peter Hultqvist – som allt tydligare framstår som en inflytelseagent för Pentagon och NATO.
Igår, på FN-dagen, publicerades ett upprop undertecknat av 67 svenska organisationer. Uppropet är riktat till regeringen, och det framförda kravet är att regeringen ska ställa sig bakom resolutionen och verka för att riksdagen ratificerar den.
Uppropet skrevs och publicerades innan det stod klart att förbudet nu om 90 dagar träder ikraft.
Om den svenska regeringen väljer att nu ändå framhärda i sin underdånighet inför kärnvapenmakterna kommer detta med säkerhet att mötas med bestörtning världen över.
Nedan följer det igår publicerade uppropet
Regeringen, skriv på förbud mot kärnvapen
Kravet från 67 organisationer på FN-dagen
FN har antagit en konvention som förbjuder anskaffning, tillverkning och användning av kärnvapen.
Nu återstår tre stater till de 50 som måste skriva under för att förbudet ska träda i kraft. Sverige deltog i arbetet för konventionen i FN men vill nu, efter påstötning från USA, inte underteckna den.
Motståndet från riksdagens majoritet är låst men ett viktigt steg till ratificering är om regeringen signerar FN-konventionen. 67 organisationer kräver på FN-dagen i ett brev till regeringen att den signerar FN-konventionen om kärnvapenförbud.
Undertecknarna av detta brev anser att regeringen utan dröjsmål bör signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
“Kärnvapen dödar massivt, både omedelbart och över tid. (…) Ett kärnvapenkrig kan leda till klimatförändringar som kan hota allt liv på jorden. Skapandet av kärnvapen har för första gången i mänsklighetens historia gjort det möjligt för människan att begå ett kollektivt självmord”, skrev Rolf Ekéus, fd diplomat och nedrustningsambassadör, i artikeln Avskräckning – det största hindret mot kärnvapennedrustning.
Ett kärnvapenangrepp har ohyggliga humanitära följder. Elförsörjning, livsmedelsdistribution och alla kommunikationer slutar att fungera, kaos utbryter och sjukvården kollapsar under trycket av alla skadade och döende.
Vi minns Hiroshima och Nagasaki. Följderna blir mycket värre eftersom dagens kärnvapen har betydligt större förstörelsekraft.
I dag har stormakterna inlett en ny upprustningskapplöpning med kärnvapen. Krigsretorik ersätter diplomatins och samförståndets språk. Kärnvapentröskeln sänks med tal om nya taktiska, “små” och “lokala” kärnvapen. De “små” kärnvapnen är dock i nivå med Hiroshimabomben när det gäller förstörelse.
Om tröskeln till att använda kärnvapen väl passerats är en eskalering oundviklig. I dag deklarerar stormakterna dessutom att de är beredda att tillgripa kärnvapen först utan att avvakta ett angrepp. Och risken för ett kärnvapenangrepp av ren olyckshändelse växer.
Historien kan berätta att det ibland varit ytterst nära. Det enda sättet att undvika ett kärnvapenkrig är att helt förbjuda kärnvapen.
Icke-spridningsavtalet NPT (Nuclear Non-Proliferation Treaty) från 1970 har undertecknats av 189 stater och i det förband sig stormakterna att seriöst förhandla för att avskaffa alla kärnvapen mot att icke-kärnvapenmakterna förband sig att inte skaffa kärnvapen.
Kärnvapenmakterna har inte levt upp till sina utfästelser trots att femtio år gått. I stället har kärnvapenmakterna blivit fler och avtalet har urholkats.
Ett förbud mot kärnvapen stärker icke-spridningsavtalet och gör innehav av sådana vapen olagligt. Kärnvapenmakterna blir lagbrytare inför världsopinionen. Avsikten med kärnvapenförbudet är att pressa dem till att göra sig av med sina kärnvapen.
Sverige var med om att lansera och stödja konventionen om kärnvapenförbud i FN och har en stark tradition av motstånd mot kärnvapen. En stor majoritet av Sveriges invånare vill att kärnvapnen ska förbjudas, som opinionsundersökningar har visat.
Vi anser att regeringen omöjligt kan nonchalera en i svensk politisk tradition och befolkning djupt förankrad önskan om ett kärnvapenförbud. De fruktansvärda humanitära och ekologiska följderna av kärnvapenkrig får helt enkelt inte tillåtas existera som en reell risk.
Därför uppmanar vi regeringen att utan dröjsmål signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
Afrikagrupperna, Louise Lindfors
BLLF Sweden/Front mot slavarbete, Cecilia Karlsson
Bona folkhögskola, Anneli Dahlqvist
Borås FN-förening, Marianne Sjövall
Clarté, Daniel Hedlund
Enhetsgruppen i Helsingborg, Lars Nilsson
Falu FN-förening, Cecilia Bergh
Falu fredskör, Monica Olsson
FIAN, Louise Arbin
FN-förbundets daladistrikt, Helge Sonntag
Folket i bild Kulturfront, Karin Rosenqvist
Folkkampanjen mot kärnkraft & kärnvapen, Jan Strömdahl
Folkrörelsen Nej till EU, Per Hernmar
Folkrörelsen Nej till EU-Växjö, Eva-Britt Svensson
Framtiden i våra händer, Gunilla Winberg
Fredens hus Göteborg, Karin Utas Carlsson
Fredsrörelsen på Orust, Ola Friholt
Fridays for future Falköping, Birgitta Hedström
Fältbiologerna, Tove Lönneborg
Färnebo folkhögskola, Anders Svensson
Föreningen Fjärde världen, Henrik Persson
Föreningen Ordfront, Anna Wigenmark
Föreningen Syriensolidaritet, Hashim Al-Malki
Grums FN-förening, Renée Eriksson
Gröna kvinnor, Ewa Larsson
Gröna seniorer, Per Gahrton
Grön ungdom, Aida Badel
Helgeandssystrarna Alsike kloster, syster Karin
IKFF Motalakretsen, Renée Frangeur
Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet, Elin Liss
Iraksolidaritet, Sigyn Meder
Jordens vänner, Mikael Sundström
Kalix folkhögskola, Ida Nordlund
Klimataktion, Hanna Österlund
Klimat- och fredsnätverket Fria pensionärer, Gudrun Schyman
Klimatriksdagen, Jonas Bane
Kristna fredsrörelsen, Lotta Sjöström Becker
Kronoberg för fred och alliansfrihet, Ulf Nilsson
Kvarnby folkhögskola, Henning Süssner
Kvinnor för fred, Susanne Gerstenberg
Kvinnofronten, Gerda Christenson
Latinamerikagrupperna, Klara Knapp
Latinamerika i Centrum/LatiCe, Claudia Garcia
Lidköpings FN-förening, Agne Gustafsson
Mellansels folkhögskola, Thomas Wahlbom),
Mjölby-Motala FN-förening, Kristina Post
Nej till Nato, Staffan Ekbom
Nättidningen efolket, Tomas Widén
Odlarföreningen Små frön Broddetorp, Birgitta Hedström
Omställningsnätverket David Bennett
Operation 1325, Ann Stödberg
SAC Syndikalisterna, Erik Bonk
SCI Sverige, Jacob Christman
S-kvinnor i Göteborg, Shadiye Heydari
Socialdemokrater för tro och solidaritet, Sara Kukka-Salam
Sollentuna Väsby FN-förening, Carina Bindzau
Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Agnes Hellström
Svenska kvinnors vänsterförbund, Gunnel Bemerfeldt
Svenska präster och pastorer mot kärnvapen, Anna Karin Hammar
Svensk-kubanska föreningen, Zoltan Tiroler
Sveriges fredsråd, Valentin Sevéus
Tidskriften Kommentar, Katarina Moberg
Torsby FN-förening, Ann-Mari Lannge
Umeå FN-förening, Felicia Sandin
Verdandi, Andreas Murray
Vänstern i Svenska kyrkan, Mona Olsson
Örnsköldsviks FN-förening, Stellan Bäcklund
