Statskupp i Kuba planeras av USA-högern att inledas 15 november

Manolo De Los Santos och Vijay Prashad, Pressenza 211027

De Los Santos är forskare och politisk aktivist. Han har bott i Kuba i många år. Prashad är indisk historiker, författare, redaktör och journalist.

Översättning: Zoltan Tiroler

USA:s aktivitet går nu ut på att skapa en falsk bild av den rådande situationen i Kuba

USA-senatorn Marco Rubio verkar vara besatt av Kuba. Var och varannan dag går han ut på sociala medier eller gör anmärkningar till pressen om sin önskan att störta Kubas regering. De senaste månaderna har Rubio spelat en nyckelroll för att skramla ihop stöd till regeringsfientliga protester i Kuba.

Så tweetade han t.ex. 23 september:

 – Det modiga kubanska folket har tappat sin fruktan för att protestera mot diktaturen som förtrycker dem. Holguin höjer sin röst mot tyranniet.

Rubio tog med en artikel om den kubanska staden Holguin i sin tweet i vilken “en grupp kubanska medborgare” planerar att hålla en “marsch mot våld” 20 november. Denna artikel publicerades i Diaro de Cuba, en nyhetskanal med säte i Miami som får finansiering från the National Endowment for Democracy (NED), som i sin tur finansieras av USA:s Kongress.

En snabb titt på hemsidan Diario de Cuba visar att den regelbundet publicerar Rubios syn riktad mot den kubanska regeringen. Enligt en artikel i “Diario de Cuba”, upplagd av Rubio, om den planerade demonstrationen 20 november, har initiativet till denna kommit från en grupp som kallar sig Archipiélago och som säger sig vilja genomföra fredliga demonstrationer i hela Kuba. Rubio har ökat sitt stöd till de planerade demonstrationerna och 29 september twittrade han om en begäran från medborgare i Guantanamo som vill ha tillstånd till en liknande demonstration 20 november. I tweeten delade han en artikel från nyhetskanalen CiberCuba, som drivs från Florida och Spanien. Det finns flera andra nyhetskanaler som rapporterar om Kuba och som finansieras av USA:s regering och stiftelser som NED och George Soros´ Open Society. Bland dessa nyhetskanaler finns också ADN Cuba, Cubanos por el Mundo, Cubita NOW, CubaNet, El Estornudo, Periodismo de Barrio, Tremenda Nota, El Toque och YucaByte.

Ett brett spektrum av dessa USA-finansierade nyhetskanaler och politiker som Rubio har stått i spetsen för att stödja protester i Kuba. 5 oktober gav också Biden-administrationen sitt stöd till protester. Vice utrikesminister för Västra Halvklotet, Brian Nichols twittrade: “Kampen för en fri press och yttrandefrihet fortsätter i Kuba.”

I ett arrangemang som hölls av Georgetown Americas Institute så uttalade sig Juan Gonzalez, chef för Västra Halvklotet vid National Security Council, i vilket han kritiserade Kuba för att arrestera artister och protesterande.

15 oktober gjorde USA:s ambassad i Havanna ett uttalande i vilket de kritiserade Kubas beslut att hålla militära övningar i landet mellan 18 och 20 november, “Nationella Försvarsdagen”. Ambassaden kallar det för ett “flagrant försök att skrämma kubaner”. Kubas regering håller dessa övningar regelbundet för att träna landets 11 miljoner invånare för en mängd möjliga scenarier; allt från en invasion från USA till naturkatastrofer. Vanligtvis deltar militär, civila försvarsstyrkor och vanliga civila.

För att bemöta tillkännagivandet från Kubas regering publicerade Archipiélago på sin Facebooksida att demonstrationerna flyttas från 20 november till den 15:e. Det är samma dag som Kuba planerar att öppna landet för internationell turism efter pandemin. Under tiden uttalade flera myndighetspersoner och valda politiker i USA sitt stöd till det som nu kallas 15:e november marschen.

Den första vågen av stöd kom från politiker – de flesta av dem barn till exilkubaner – som förbundit sig att störta den kubanska regeringen. 10 oktober gav kongresskvinnan Maria Elvira Salazar från Florida sitt stöd till 15N marschen. Hon sade till en nyhetskanal i Miami att Bidenadministrationen måste ge de protesterande i Kuba tillgång till hemlig internet.

Två dagar senare kritiserade Rubio den kubanska regeringen för att den censurerar nyheter om marschen, medan kongressmannen från Florida Carlos Gimenez, son till godsägare i Kuba före 1959, twittrade sitt stöd till marschen. Gimenez bifogade en artikel från “the Hill” i sin tweet i vilken 15N kallas “en protest för civila rättigheter.” Floridas andre senator, Rick Scott, förenade sig med Rubio och twittrade att USA:s regering ”inte kan sitta vid sidan om vid denna kamp för frihet i Kuba”. Scott har lagt fram en motion i senaten för att ytterligare öka de ekonomiska sanktionerna mot Kuba. Under tiden nekades Archipelago att hålla marschen 15 november av de kubanska myndigheterna.

Strax efter, 16 oktober, uttalade sig USA:s UD i vilket det fördömde Kubas beslut att “neka tillstånd till fredliga protester.” Talespersonen Ned Price twittrade 16 oktober om USA:s stöd till “fredlig sammanslutning” av det kubanska folket. Det återtwittrades av USA:s ambassad i Havanna samma dag. Också Nichols twittrade om nekandet till demonstrationen. Detta återtwittrades av USA:s ambassad i Havanna och av Bradley Freden, USA:s representant i OAS, Organisationen av Amerikanska Stater.

20 oktober delade Nichols en rapport från HRW om protesterna i Kuba i juli och kritiserade ännu en gång regeringen för att hindra fredliga demonstrationer. Två dagar senare, 22 oktober, varnade Gonzalez att USA skulle agera om Kuba inte tillåter demonstrationerna.

Atmosfären är laddad. USA:s regering och högerextrema kubaner i USA:s kongress har försökt bereda vägen för aktioner i Kuba i november. De kommer att öka trycket för att störta Kubas regering.

I april 2021 öppnades en del av arkiven i National Security Archive om tidigare topphemliga dokument om Kuba. Dessa visar att i juli 1960 planerade USA:s regering att mörda Raul Castro genom att betala en pilot på Cubana Airlines för att genomföra en krasch. Höga chefer i CIA vid denna tid (Tracy Barnes, J.C. King och William J. Murray) hade hand om den kubanske piloten, Jose Raul Martinez, för att försäkra sig om en “dödlig olycka” som skulle innebära Raul Castros död. Piloten fann aldrig något lämpligt tillfälle att genomföra planen. Mordförsöket mot Raul Castro är bara ett av många projekt som USA genomfört i syfte att krossa den kubanska revolutionen. Bland dessa finns också 638 försök att mörda Fidel Castro och invasionen i Grisbukten 1961.

Att läsa CIA-dokument från 1960 och framåt, av vilka de flesta är tillgängliga i CIA:s läsrum, visar hur klichéartade men ändå farliga, försöken att störta Kubas regering varit. Kraftsamlingen inför 15N visar alla tecken på en fortsättning av denna historia, en makaber komplott som såväl planeras, tillagas och utförs av Washington och Miami.

Manolo De Los Santos and Vijay Prashad,
Pressenza 211027.

De Los Santos är forskare och politisk aktivist. Han har bott i Kuba i många år. Prashad är indisk historiker, författare, redaktör och journalist.

Artikeln har också varit publicerad på Globtrotter och, översatt, på Svensk-Kubanska Föreningens hemsida.