Jag läser i bladet att antalet dollarmiljonärer i Sverige ökar i rasande takt. Mellan 2018 och 2019 ökade antalet med 10 procent så att vi år 2019 hade 142 000 personer med “investeringsbara tillgångar” på minst en miljon dollar, vilket motsvarar 9,2 miljoner kronor.
Samtidigt har vi i Sverige ungefär 300 000 fattigpensionärer. Fattigpensionär enligt EU:s norm betyder att man har en inkomst som ligger under 60 procent av landets medianinkomst.
Enligt den beräkningen låg gränsen för fattigpension, eller “låg ekonomisk standard” på myndighetsspråk, på 12 685 kronor per månad efter skatt år 2018.
Idag är väl gränsen några hundralappar högre. Dessutom är det så att många fattigpensionärer hamnar långt under denna gräns.
2016 hade Sverige den högsta andelen fattigpensionärer bland de Nordiska länderna med närmare 17 procent, vilket är betydligt högre än de övriga länderna. Danmark låg lägst med 8 procent.
Om antalet dollarmiljonärer fortsätter att öka i samma takt dröjer det inte många år förrän det råder jämvikt mellan antalet fattigpensionärer och dollarmiljonärer.
Detta dock under förutsättning att antalet fattigpensionärer inte ökar. Nu ser det ut som att klyftan mellan fattiga och rika fortsätter att öka. Miljonärerna som ligger under denna “drömgräns” på 1 miljon dollar, får lägga på en spurt om de ska hinna “ifatt” fattigpensionärerna så att vi får lika många av vardera.
Det vore väl något att skryta med.
Sverige, det mest jämlika landet!
Här har vi lika många dollarmiljonärer som fattigpensionärer!
Rolf Waltersson
