När prisbasbeloppet höjs 1 januari 2024 kommer inkomstskatten att bli lägre eftersom jobbskatteavdraget och grundavdraget räknas upp automatiskt. Prisbasbeloppet kommer då att ligga på 57 300 kronor, vilket är en ökning med nästan 5 000 kronor jämfört med i år. Den kraftiga höjningen beror på den höga inflationen.
Prisbasbelopp, som tidigare kallades basbelopp, används för beräkning av olika förmåner eller avgifter.
Det ändras årligen eftersom avsikten med prisbasbeloppet är att det ska spegla och justera för inflationen. Det är Statistiska centralbyrån som räknar upp prisbasbeloppet månad för månad utifrån konsumentprisindex (KPI). Källa Wikipedia.
Det här är något som sker automatiskt utan att man fattar några politiska beslut. Systemet är “riggat” så.
Det är också bekvämt för politiker som inte behöver stå till svar för att skillnaderna mellan låg- och höginkomsttagarna ökar automatiskt; “Det här är ju något som sker automatiskt. Det är inget vi beslutat”.
Tittar man på vad det ger i sänkt inkomstskatt vid årsskiftet ser det ut så här utifrån några inkomstlägen:
- 30 000 kronor i månadslön ger sänkt skatt med 200 kronor per månaden.
- 50 000 kronor i månadslön ger sänkt skatt med 300 kronor per månad.
Allra stört blir skattesänkningen för höginkomsttagare eftersom gränsen för när man betalar statlig skatt höjs till 683 200 kronor, vilket motsvarar 56 900 kronor i månadslön. Den så kallade brytpunkten när man betalar statlig skatt. Ett exempel:
- 70 000 kronor i månadslön ger en skattesänkning på 1 600 kronor per månad.
Det ligger således inbyggt i systemet att de som tjänar mer också får mer i skattesänkning så att klyftorna ökar steg för steg.
Den här ändringen av prisbasbeloppet innebär också en uppräkning av garantipensionen med 1 000 kronor för ogift och 880 kronor för den som är gift:
“Men trots det så får till exempel garantipensionärer mindre kvar att leva på i januari 2024 jämfört med januari 2023. Man kan nog räkna med årstakten på inflationen på omkring 9–10 procent, så höjningen har redan ätits upp i förväg”, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.
Madelén Falkenhäll vill inte peka ut några “vinnare” eller “förlorare” trots att det är uppenbart att höginkomsttagarna får de största skattesänkningarna:
“Även de har säkert fått högre kostnader i och med inflationen”, säger hon till Tidningen Näringslivey,
Jag förstår inte logiken i Falkenhälls resonemang. Drabbas de med högre lön mera av inflationen än de med lägre lön och därför måste få mera i skattesänkning?
Vanligt “bondförnuft” säger väl att det är tvärtom – det är de med små inkomster som drabbas hårdast när priserna stiger.
Man ska nog vara hållbarhetsekonom för att inte inse det.
Jag hittar inga uppgifter om huruvida de som tjänar under 30 000 i månaden får någon skattesänkning. I så fall blir det väl bara en spottstyver.
Inte heller vilka skattesänkningar det ger för dem som tjänar rejält över brytpunkten för statlig skatt.
Det kanske finns anledning att återkomma.
I dessa tider när det talas om heliga skrifter passar det med ett bibelcitat som handlar om fördelning:
Matteus 13:12:
“Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har”
Lästips:
- Så mycket mer får du i plånboken nästa år – Tidningen Näringslivet, 18 juli 2023
Rolf Waltersson
