Titt som tätt får vi rapporter om utbredd pedofili inom den katolska kyrkan. Det är rapporter och vittnesmål om hur barn, oftast pojkar i åldern 10-13 år, utsatts för sexuella övergrepp.
Den här gången är det katolska kyrkan i Frankrike som hamnat i skottgluggen anklagad för pedofilikriminalitet.
“Skandalrapport om pedofili skakar katolska kyrkan i Frankrike”, är rubriken på en artikel i svenska yle. En artikel som är värd att läsa i sin helhet.
Rapporten visar det som pågått under de senaste 70 åren, från början av 1950-talet och framåt. Det avslöjas av en oberoende utredning som påbörjades 2018, att mellan 2 900–3 200 katolska präster i Frankrike gjort sig skyldiga till sådana brott.
I rapporten sägs att: “minst 330 000 barn har varit utsatta för sexuella övergrepp av präster och andra som arbetat inom katolska kyrkan i Frankrike, främst pojkar”, skriver tidningen Omni.
Det här är inget nytt. Även inom kyrkan har man känt till dessa sexuella övergrepp. Men det har funnits, och finns kanske fortfarande, en tystnadskultur inom kyrkan att “lägga locket på”.
I de fall där offren själva berättat har det avfärdats som fantasier och överdrifter. Kyrkans präster, som ju är “Guds redskap” på jorden, begår naturligtvis inte sådana illgärningar.
“Tidigare har pedofilianklagelserna kanske betraktats som en skröna eller livliga fantasier. Den nya och oberoende kommissionsrapporten visar att de systematiska övergreppen var högst verkliga”, skriver BBC:s Pariskorrespondent Hugh Schofield.
Barnen som utsatts har ju varit i underläge genom att de sett prästerna som nån slags ofelbara fadersgestalter de ska vörda och se upp till. Därför skuldbelägger de ibland sig själva för det de varit utsatta för.
Vad det beror på att just katolska präster ägnar sig åt pedofilikriminalitet vet jag inte. Man hör aldrig att något motsvarande förekommer bland protestantiska präster. Har det kanske med celibatet att göra?
Nu ser man hur påven och andra företrädare för den katolska kyrkan tvår sina händer och ber om förlåtelse å de skyldiga prästerna vägnar.
I en kommentar till Sveriges Radio säger Björn Håkonsson, barnskyddsombud i Svenska katolska kyrkan:
“Synen på prästerna har varit för gudomlig”.
Man kommer osökt att tänka på det prästen sa: “Ni ska inte leva som jag lever. Ni ska leva som jag lär”.
Den franska utredningskommissionen har förslag på hur sexuellt utnyttjande av barn ska kunna undvikas i framtiden. Bland annat: “Attityduppfostran för prästerna”.
Undrar om det räcker när många av dessa präster nu visat sig inte vara “guds bästa barn”.
Om det är celibatet som är en bakomliggande orsak till denna utbredda pedofili inom katolska kyrkan, borde kanske kyrkan se över sina lagar och regler så att även katolska präster får möjlighet att leva ut pilskhet och sexuella lustar, men på ett lagligt och mera normalt och acceptabelt sätt.
Själv är jag ateist. Jag tror att det är människan som skapar sina gudar – inte tvärtom. Jag är skeptisk till alla religioner.
Så länge religionen är en privatsak är det upp till var och en vad man vill tro på. Jag bryr mig inte om folk vill tro på gud, hin håle eller andra fantasifigurer. Men när religionen blir något som styr och ställer i samhället, till exempel över lagar, om vad som är rätt och fel – då blir det ofta fel.
Och pratet vi hör om att en viss religion (till exempel kristendomen) skulle vara ädlare och humanare än andra religioner (till exempel islam) har jag aldrig förstått.
Ser man alla illgärningar som genom historien begåtts i kristendomens och Guds namn finns det anledning att tänka ett varv till.
Det är inte bara detta med pedofili inom katolska kyrkan.
Det transatlantiska slaveriet var väl också en “gudi behaglig gärning”. Och där var ju Sverige med på ett hörn trots att vi “bara” är protestanter.
Och tänk hur många “rättfärdiga” krig som utkämpats där man försvarat “den rätta och sanna tron” mot barbariet.
Lika många illgärningar kan man hitta som begås/begåtts i profeten Muhammeds namn. Det är bara att titta på vad IS och andra fundamentalistiska sekter utfört och fortfarande utför lite här och var i profetens namn.
PS. “Celibat (av latin cealebs, ‘ogift’) är ett livsval bestående av totalt avstående från giftemål samt sexuellt umgänge. Ofta avses, i synnerhet om celibatet är religiöst motiverad, avståndstagande från all slags sexuellt umgänge. Traditionellt har celibatet varit religiöst betingat”. Källa: Wikipedia
Läs mer:
- Skandalrapport om pedofili skakar katolska kyrkan i Frankrike. Svenska Yle 5 oktober 2021.
Rolf Waltersson
