Sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007 av den borgerliga regeringen, finns inte längre någon tillförlitlig statistik över folks förmögenheter.
“Fram till 2007 fanns en detaljerad och individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder. Uppgifterna samlades in av SCB och baserades till en del på förmögenhetsuppgifterna i självdeklarationen. När förmögenhetsskatten avskaffades upphörde också uppgifterna att samlas in”. (se lästips)
I oktober 2019 beslutade en bred majoritet i finansutskottet att begära av regeringen att den skulle tillsätta en utredning om en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder.
Bakgrunden till beslutet i finansutskottet var att Riksbanken och Finansinspektionen hade önskemål om en sådan utredning. Vid beslutet i finansutskotten var det endast SD som gick emot och reserverade sig mot beslutet om en utredning med sikte på ett förmögenhets- och skuldregister, som nu kallas “superregister” av dess motståndare.
2021 beslutade de dåvarande regeringspartierna S och MP att tillsätta denna utredning, som nu är klar med sitt förslag, som är ute på remiss. Siktet är inställt på att ett register över tillgångar och skulder kan påbörjas 2024.
Syftet med ett sådant “superregister” ska vara att myndigheterna har ett bättre och mer tillförlitligt underlag inför olika beslut som rör skattepolitik, fördelningspolitik med mera.
Ta bara det nuvarande elprisstödet som betalas ut till alla enbart utifrån förbrukad mängd, vilket innebär att även superrika får elprisstöd trots att de egentligen inte behöver. Ja de som haft bundna avtal med låga elpriser kan till och med få mera i elprisstöd än den faktiska elräkningen.
Nu har det blossat upp en debatt om denna utredning och förslaget om ett “superregister”. Från borgerligt håll och från finansmarknaden ser man detta som “ett första steg” mot återinförande av förmögenhetsskatten:
“Nu vill storebror kika i din plånbok”,
skriver Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
“Skatteexperterna larmar: Nu tas första steget mot ny förmögenhetsskatt”,
varnar Tidningen Näringslivet.
“Det är klart att det här är första steget mot en förmögenhetsskatt”,
säger SD:s ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt.
För att ta reda på hur partierna ställer sig har Nordnet frågat:
“Vad anser ditt parti om att ett register över hushållens tillgångar och skulder inrättas? Svara gärna kort och koncist”.
- S, V och Mp är för ett sådant register.
- L, M och SD är emot.
- C och KD säger i nuläget varken bu eller bä: Man ser både för- och nackdelar med registret, och avvaktar.
Lite kortfattat hur partierna svarat:
“Sådan statistik behövs för att förbättra beslutsunderlaget inom t.ex. finansiell stabilitet, stabiliseringspolitik och fördelningspolitik”,
—svarar Vänsterpartiet.
“Behovet av statistik kring hushållens tillgångar och skulder ökar i takt med att skuldsättningen i samhället ökat och utgör ett allt större hot mot den finansiella stabiliteten och i förlängningen svensk ekonomi”,
—svarar Socialdemokraterna.
“Det finns et tydligt behov av information om hur hushållens förmögenheter utvecklar sig och vi ser positivt på att det nu finns ett förslag på hur man – likt Danmark och Norge – kan få fram sådan information”,
—svarar Miljöpartiet.
“Generellt är vi mot register som kan underlätta återinförande av en ny förmögenhetsskatt”,
—svarar Moderaterna.
“Det skulle medföra en uppenbar integritetskränkning eftersom ett sådant register skulle medföra en omfattande insamling av enskildas personliga och ekonomiska ställning”,
—svarar Sverigedemokraterna.
“Vi ser det som ett första steg mot en förmögenhetsskatt… och ett alltför stort ingrepp på individens integritet…”,
—svarar Liberalerna.
KD och C har ännu inte tagit ställning. De ser både för- och nackdelar. Men även de pekar på att ett register påverkar den personliga integriteten som en av nackdelarna.
För att läsa hela svaren från partierna, se lästips.
Jag vill påpeka att i andra sammanhang brukar det inte framstå som något hot mot den personliga integriteten när man pratar om övervakningskameror, avlyssningar av telefoner, mejltrafik och annat, till exempel vid brottsbekämpning. “Har man rent mjöl i påsen” har man inget att frukta, heter det då. Och så har vi fartkameror längs våra vägar så att “storebror” ser både hur och vart vi kör.
När den här frågan ventilerades i Konflikt i P1, där bland andra Andreas Cervenka, han som skrivit boken “Girig – Sverige”, medverkade.
Han påpekade det något snedvridna i att i Sverige “har vi hög skatt på arbete och låg skatt på kapitalinkomster”. Och att det snarare borde vara tvärtom – arbetsfria kapitalinkomster borde beskattas högre än arbetsinkomster, i alla fall om man säger sig värna “arbetslinjen”.
Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2004 då Göran Persson (S) var statsminister. Förmögenhetsskatten infördes 1911. Den avskaffade 2007 då Fredrik Reinfeldt (M) var statsminister. Fastighetsskatten avskaffades av den borgerliga regeringen 2008. Den ersattes av en fastighetsavgift på 0,375 procent av taxeringsvärdet, men med ett maxbelopp på 6 000 kronor. Det innebär att en svindyr lyxvilla med strandtomt inte har högre avgift än en ordinär liten villa.
Nu har siffrorna justerats upp. För inkomståret 2023 är det 0,75 procent av taxeringsvärdet och maxbeloppet (takvärdet) är 9 287 kronor.
Lästips:
- Så blev Sverige ett drömland för superrika – Sveriges Radio / Konflikt, 9 juni 2023
- Enkät visar: Potentiell politisk strid om “superregistret” – Nordnet, 24 mars 2023.
- Statistik över hushållens tillgångar och skulder (Interpellation 2022/23:104 av Ingela Nylund Watz (S)) – Sveriges riksdag.
- Statistik över hushållens tillgångar och skulder (Interpellation 2022/23:104 av Ingela Nylund Watz (S)) – Sveriges riksdag PDF.
Rolf Waltersson
